Vietnamesiska arbetare cyklar till jobbet i serbiska Zrenjanin. Trots misstankar om trafficking vill myndigheterna inte ingripa mot den kinesiska arbetsgivaren.

Lokala medier och aktivister i Serbien slog larm redan i november. På en byggarbetsplats i staden Zrenjanin, i norra delen av landet, arbetade hundratals vietnamesiska medborgare under usla förhållanden.

Bostäderna som de drygt 500 byggnadsarbetarna bodde i liknade ett fångläger. I dåligt uppvärmda baracker stod långa rader med våningssängar utan madrasser. Det rådde brist på både el, dricksvatten och toaletter. Det fanns inte ens några skåp, vilket innebar att arbetarna fick förvara sina personliga ägodelar i sängarna.

Varnades för halshuggning

Men det var inte bara de fysiska förhållanden som påminde om fångenskap. Enligt en rapport från de ideella organisationerna Astra och A11 fanns det flera tecken på att vietnameserna hade fallit offer för trafficking. Arbetarna berättade att de hade betalat tusentals dollar till bemanningsföretaget som rekryterat dem.

Kontrakten de fick skriva under var delvis på engelska, ett språk få av dem förstod, och innehöll formuleringar om att det var förbjudet att organisera sig fackligt eller ”rymma”. Om anställningsförhållandet skulle avlutas i förtid skulle de anställda själva, enligt kontrakten, stå för resekostnaderna samt andra utgifter.

Dessutom påstods i kontrakten att Serbien bestraffade stöld med handavhuggning och mord med halshuggning. Tydligen hade stycken kopierats ur liknande avtal från Gulfstater som Saudiarabien, där kroppsbestraffning finns i lagen. Väl på plats beslagtogs arbetarnas pass.

Den största framgången har varit att de fick tillbaka sina pass samt att uteblivna löner betalades.

Tara Rukeci, juridikstudent och aktivist

Vietnameser strejkade i Serbien

Arbetsgivarens reaktion på att några av byggnadsarbetarna hade dristat sig att tala med lokala medier lät inte vänta på sig – och minst en arbetare fick sparken. Det i sin tur ledde, alla ”förbud” till trots, till att byggjobbarna den 17 november gick ut i strejk, med stöd från ett antal lokala solidaritetsinitiativ.  

Sociologen och juridikstudenten Tara Rukeci är med i organisationen Zrenjanin Socialforum, som bland annat ordnat matleveranser till vietnameserna. Hon berättar att strejken, enligt arbetare hon varit i kontakt med, lett till vissa förbättringar. 

– Den största framgången har varit att de fick tillbaka sina pass och att uteblivna löner betalades. Ett antal av dem har även fått flytta till mindre bristfälliga boenden. Men vissa vill bara åka hem. Det är fortfarande oklart om de då blir tvungna att stå för resekostnaderna, säger Tara Rukeci till Arbetet Global.

Serbiens president: ”Vad vill folk?”

Från myndigheterna har arbetarna i alla fall inte fått någon hjälp, trots att förhållanden enligt kritiker uppenbarligen bryter mot en rad serbiska lagar. Den auktoritära serbiska presidenten Aleksandar Vučićs kommentar till reportrar har varit:

– Vad vill folk? Att vi ska förstöra en investering på 900 miljoner dollar, så att Zrenjanin aldrig utvecklas? 

Projektet som de vietnamesiska byggnadsarbetarna våren 2021 hämtades till Serbien för är en jättesatsning av den kinesiska däcktillverkaren Linglong Tire. När den står klar ska fabriken kunna producera 13 miljoner bildäck om året. 

Serbien gav 770 miljarder svenska kronor för att locka till sig kinesiska Linglong Tire.

Täta band mellan Kina och Serbien

Projektet initierades efter ett möte mellan President Vučić och hans kinesiska motpart Xi Jinping i Peking 2018. Serbien betecknar fabriken som ett ”projekt av nationell betydelse”, och har gett företaget närmare 100 hektar mark och motsvarande 770 miljarder svenska kronor för att locka dit det. 

I takt med att Vučić knutit allt närmare band med Kina har kinesiska investeringar på senare år tilltagit markant i Serbien. Kina bedriver i sin tur en storskalig global satsning under namnet Nya sidenvägen, eller Belt and Road Initiative. 

Kina smyger in i det svenska näringslivet

Global

Det har lett till farhågor för att diktaturen Kina även ska exportera sin syn på arbetstagares rättigheter. Men medan kinesiska företag visserligen expanderar i Serbien, och jorden runt, är missförhållandena i Zrenjanin enligt experter inte främst en fråga om arbetsgivarens ursprungsland. 

– Kinesiska företags inställning till sina arbetare skiljer sig enormt, från företag till företag, och från land till land, förklarar Dirk Van Der Kley, forskare på Australian National University och expert på Kinas internationella ekonomiska politik.

– I slutänden är det mottagarlandets samhälleliga och statliga agerande som dikterar vad som är acceptabelt för utländska företag att göra, inklusive de kinesiska. Om ett land är mycket korrumperat, inte bryr sig om arbetsrättsliga eller miljörelaterade överträdelser, eller prioriterar skapandet av arbetstillfällen över allt annat, då kommer kinesiska företag att agera därefter. 

Ingen hjälp att vänta från Serbien

Eftersom den serbiska staten redan visat var dess prioriteringar ligger verkar det åtminstone där vara upp till ideella aktörer som Zrenjanin Socialforum, samt arbetarna själva, att kämpa för förbättringar.

– Självorganisering och solidaritet är det enda sättet att förbättra arbetarnas ställning i världen, säger aktivisten Tara Rukeci.

Nya sidenvägen

Projektet Nya sidenvägen sjösattes 2013, ungefär ett år efter att Xi Jinping tillträtt som Kinas president.

Nya sidenvägen ska länka samman Kina med Centralasien, Europa och Afrika. Detta ska ske genom anläggning av nya vägar, järnvägar och sjöfartsleder med tillhörande hamnar, kompletterat med handelsavtal.

Kostnaderna för projektet är oklara men en vanlig uppskattning är att investeringarna kommer att uppgå till 8 000 miljarder dollar. Aldrig tidigare har ett land satsat så stora summor på infrastruktur utomlands. 

Nya sidenvägen har pekats ut som en plattform för en ny kinesisk världsordning. Kritiker menar också att många utvecklingsländer lockas in i kostsamma projekt som för överskådlig tid kommer att göra länderna ekonomiskt beroende av Kina. 

Källa: Nationalencyklopedien