Tusentals färre får pengar efter arbetsskador
Antalet arbetsskadade som får livränta har minskat kraftigt. Tusentals missar ersättning de skulle kunnat ha rätt till. Regeringen har utlovat förändringar – men inget händer.
Kroppar som gått sönder av arbete ska inte kosta den som gjort jobbet pengar. Så ser idén om arbetsskadeförsäkringen ut. Den ska därför kompensera dem som fått sämre arbetsförmåga till följd av skador och sjukdomar orsakade av jobbet.
Men sedan över ett decennium har antalet arbetsskadade som beviljas ersättning för varaktig inkomstförlust, så kallad livränta, störtdykt och aldrig rört sig uppåt från botten igen.
Under förra året fick 994 personer beslut om livränta, hittills i år är nivån ungefär densamma.
År 2007 var motsvarande siffra 6 014. Drygt sex gånger fler arbetsskadade beviljades alltså ersättning då, jämfört med 2020.
Statistiken gäller den statliga försäkringen. De som har jobbat på företag med kollektivavtal kan också få betalt för inkomstförluster över den ersättningens tak, via Afa Försäkring.
Frågan om livränta inte ny
Frågan om att långt färre än tidigare får livränta är inte ny. I november 2019, för två år sedan, granskade Arbetet utvecklingen.
– Det är uppenbart att vi har en brist i det ekonomiska skyddet för arbetsskadade, sade den då nytillträdde socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S).
När sex vänsterpartister i slutet av september 2021 skriver en motion till riksdagen om att utreda försäkringen och stärka skyddet hänvisar de till Arbetets granskning.
I intervjuer då öppnade även företrädare för Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet för att se över arbetsskadades ekonomiska skydd.
”Unison tystnad råder”
I januari i år sade Ardalan Shekarabi till Arbetet att regeringen ska återkomma med detaljer om en översyn. I juni uppgav hans pressekreterare Hanna Kretz att en utredning ska tillsättas under hösten.
– Det är stelfruset, det är med stor förvåning man kan konstatera att en unison tystnad råder, även från fackföreningsrörelsen, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsbranschens fackförbund Forena.
Hans förbund har på flera sätt drivit på frågan det senaste året. I april lämnade Forena förslag på regeländringar till regeringen. Man vill bland annat se en fast tidpunkt i sjukskrivningar då Försäkringskassan ska väcka frågan om det handlar om en arbetsskada.
En orsak till det kraftigt minskade antalet beviljade livräntor är att en naturlig tidpunkt för att pröva den frågan föll bort när sjukförsäkringen reformerades 2008.
Frågan är kvar
I augusti skrev Forenas ordförande Anders Johansson ett öppet brev till regeringen. Där frågade han hur det gått med den utlovade utredningen och om frågan skulle lyftas inför statsbudgeten.
Något svar på brevet har inte kommit. Dagen efter att regeringens budgetproposition presenterats medverkade däremot Ardalan Shekarabi på ett seminarium på Afa Försäkring där han sa att arbetsskadeförsäkringen är en fråga ”vi har kvar att hantera”.
– Vi har en negativ utveckling bakom oss under de senaste decennierna, som på allvar har urholkat den ekonomiska tryggheten för den som drabbas av arbetsskada.
”Inget nytt om utredningen om arbetsskadeförsäkringen i nuläget”, svarar hans pressekreterare den 1 november på frågan när en utredning ska vara i gång och vilka frågor den ska titta på
2 önskemål om ändringar i arbetsskadeförsäkringen
- I dag måste läkare bedöma att inkomstförmågan är nedsatt i minst ett år framåt för att livränta ska bli aktuellt. Från LO och Vänsterpartiet har det kommit förslag om att sänka gränsen till ett halvår.
- Forena har föreslagit en fast tidpunkt där Försäkringskassan ska kontrollera om en sjukskrivning kan kopplas till arbetsskada.