– Det är uppenbart att vi har en brist i det ekonomiska skyddet för arbetsskadade, säger nye socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S) till Arbetet.

Han säger att det har skett en försämring av arbetsskadeförsäkringen som leder till allvarligt försämrad ekonomisk trygghet för människor i arbetaryrken, då många där utsätts för arbetsskador.

Arbetet har den senaste veckan rapporterat att antalet personer per år som beviljas livränta har minskat från drygt 6 000 till drygt 1 000 sedan 2007.

Livräntan ingår i arbetsskadeförsäkringen och ska ersätta människor vars inkomster har minskat på grund av arbetsskador.

Finns det i dagsläget människor som borde ha rätt till livränta som inte får det?
– Själva rättstillämpningen kan jag inte kommentera, Försäkringskassan och domstolarna tillämpar lagarna. Men min bild är att vi har en för restriktiv situation i dag.

Ardalan Shekarabi lyfter fram att vissa åtgärder har vidtagits. Bland annat har Försäkringskassan fått i uppdrag att informera bättre om arbetsskadeförsäkringen.

– Men jag är inte tillräckligt trygg i att det räcker, utan vi kommer behöva se över arbetsskadeförsäkringen.

Räknar du med att det behövs lagändringar eller kan det räcka med att se över Försäkringskassans tillämpning?
– Jag är inne på att vi kommer behöva titta på lagstiftningen också. 

Ett första steg är att titta på förslag som regeringen fick från en statlig utredning 2017. Ardalan Shekarabi hänvisar till att han är ny på ministerposten när han får frågan om varför detta inte skett tidigare.

I tidigare intervjuer med Arbetet säger ledamöter för Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet i riksdagens socialförsäkringsutskott att förändringar av reglerna för livränta behöver övervägas.

Finns det förutsättningar för enighet runt vad som behöver göras?
– Jag hoppas det. Hittills har det varit ideologiska låsningar i frågor som rör sjukförsäkringen, men jag hoppas att vi kan ta initiativ som leder till att de försvinner.

Utvecklingen av livräntan hänger samman med sjukförsäkringen och hur den reformerades 2008. Sedan dess har även antalet nybeviljade sjukersättningar (för personer som är varaktigt sjuka) minskat dramatiskt. Förra året var siffran rekordlåg, 5 400 personer beviljades ersättning. 

Ardalan Shekarabi konstaterar att regeringen har landat i att detta är en lagstiftningsfråga.

En översyn ska göras i syfte att stärka rätten till ersättning.

– Det behövs en utredning. Det är av högsta prioritet för oss.

Redan för två år sedan vände sig Försäkringskassan till regeringen med önskemål om att bland annat få ta hänsyn till den sjukes ålder när man bedömer rätten till sjukersättning.

En översyn har pågått även tidigare apropå detta.

I dag får man max 18 800 före skatt i sjukersättning, golvet ligger på under 10 000. Behöver ersättningsnivåerna också ses över?
– Min bedömning är att de frågor som handlar om rätten till de sociala försäkringarna är mer prioriterad.

#VägenTillbaka

I en serie artiklar skriver Arbetet om villkoren för människor som behövt ta sig tillbaka till arbetslivet efter att ha blivit svårt sjuka eller skadade i jobbet. 

Följ #VägenTillbaka för att ta del av människors berättelser om den resan och om samhällets stöd.