714 personer beviljades livränta från Försäkringskassan under januari till september i år.

Det kan jämföras med att drygt 500 i månaden, i snitt, fick ja på sina ansökningar år 2007.

Livräntan ska ersätta människor som skadats så svårt av jobbet att deras inkomster minskat. Tanken är att man inte ska stå för den risken själv.

Ersättningen kan betalas ut till personer som tvingats sluta jobba helt eller till den som jobbar men tjänar mindre på grund av till exempel sänkt arbetstid eller ändrade uppgifter som följt av skadorna. 

Men det har alltså skett en mycket kraftig minskning av hur många som får del av dessa pengar.

Kurvan vände skarpt nedåt 2008 och har sedan fortsatt krypa i samma riktning.

Vändningen 2008 sammanföll med att sjukförsäkringen gjordes om.

I den reformen försvann en naturlig tidpunkt i sjukskrivningskedjan, där man tidigare brukat väcka frågan om ifall livränta kunde vara aktuellt.

Antal beviljade livräntor 2007-2018

Detta var en bieffekt av övriga förändringar.

Drygt tio år senare är Robert Sjunnebo, enhetschef på den fackligt ägda juridiska byrån LO-TCO Rättsskydd, frustrerad över att inte mer sedan gjorts för att tydliggöra möjligheten till livränta.

– Det är inte någon som hävdar att arbetssjukdomarna skulle ha gått ner i motsvarande grad, att arbetslivet helt plötsligt skulle ha förändrats i grunden, säger han om skälet till minskade utbetalningar.

Frågan har lyfts upprepade gånger. Hösten 2015 konstaterade till exempel Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att färre ansökningar om livränta blivit en oförutsedd konsekvens av ändringarna i sjukförsäkringen, att det blivit svårt för arbetsskadade att veta när man ska söka.

Och för två år sedan skrev LO, TCO och Saco tillsammans till regeringen.

Livränta

Du kan få livränta från Försäkringskassan om dina möjligheter till inkomst har minskat på grund av skada eller sjukdom från arbetet. Livräntan kan ersätta inkomsten helt, komplettera till exempel sjukersättning eller ersätta för att lönen sänkts till exempel vid omskolning eller ändrade arbetsuppgifter. Men först måste man klara två prövningar:

1. Du ska visa att skadan påverkar arbetsförmågan minst ett år framåt i tiden och att din inkomst minskat med minst 1/15.

2. När punkt ett är uppfylld prövas om Försäkringskassan godtar besvären som arbetsskada, alltså om sambandet med jobbet är visat.

Ersättningens tak ligger på knappt 350 000 kronor per år. Den som har arbetat med kollektivavtal kan få ytterligare ersättning via AFA Försäkring.

Man ifrågasatte om Sverige lever upp till FN-organet ILO:s konvention om skydd för arbetsskadade med dagens tillämpning av reglerna. 

De fackliga organisationerna menar att personer som har rätt till livränta riskerar att falla ur försäkringssystemet då deras sjukpenning upphör, att de slussas tillbaka till arbetslivet utan att det granskats om det rör sig om en arbetsskada.

Regeringen svarade förra året att man bedömer att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.

Men på LO lever missnöjet kvar.

Efter att ha övervägt att anmäla Sverige till ILO förbereder man nu ett nytt brev till regeringen.

– Vi kommer begära ett möte för att diskutera deras svar och tala om att vi avser att gå vidare till ILO om vi inte kan få ordning på det här, säger Tina Nordling, LO-ombudsman med ansvar för allmänna arbetsskadeförsäkringen.

– Vi vill fortfarande veta hur man ska uppfylla direktivet från ILO, konstaterar hon.

#VägenTillbaka

I en serie artiklar skriver Arbetet om villkoren för människor som behövt ta sig tillbaka till arbetslivet efter att ha blivit svårt sjuka eller skadade i jobbet.

Följ #VägenTillbaka för att ta del av människors berättelser om den resan och om samhälllets stöd.