Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Enligt fackets siffror demonstrerade 30 000 i huvudstaden Seoul när sydkoreanska KCTU förra veckan gick ut i en dagslång strejk. I första ledet gick deltagare klädda i Squid Game-dräkter.

Inför strejken hade centralorganisationen också producerat en mobiliseringsvideo med Squid Game-tema. 

Precis som i Netflixserien är deltagarna utblottade och skuldsatta. Men i fackets version är lösningen inte en tävling på liv och död för att vinna mångmiljonpriset – utan att enas och kämpa tillsammans.  

Squid Game är Netflix största succé någonsin. Långt över 100 miljoner människor har tittat. I såväl Sverige som USA är Squid Game-dräkter glödheta inför Halloween. I Sydkorea är det i stället fackliga aktivister som iklär sig röda overaller och svarta masker. 

Men varför har landets arbetarrörelse tagit det blodiga överlevnadsdramat till sitt hjärta?

Squid Game-regissören: Fabel över kapitalismen

Sydkorea är ett av världens rikaste länder. Det är också ett land präglat av djupa klassklyftor, mäktiga företagsdynastier, osäkra anställningsförhållanden och fackfientliga lagar. 

Allt detta kommenteras i Squid Game. 

– Jag ville skriva en berättelse som var en allegori eller fabel över det samtida kapitalistiska samhället. Någonting som skildrar extrem konkurrens, ungefär som den extrema konkurrensen i livet, säger manusförfattaren och regissören Hwang Dong-hyuk till Variety.

För filmsajten Indiewire berättar Hwang Dong-hyuk att han påbörjade manuset 2008, inspirerad av både den globala finanskrisen och sina egna ekonomiska bekymmer. 

Jag ville skriva en berättelse som var en allegori eller fabel över det samtida kapitalistiska samhället.

Hwang Dong-hyuk, regissör Squid Game

Våldsam polisaktion inspirerade Squid Game

Fackföreningarnas utsatta position i Sydkorea berörs också direkt i Squid Game. Huvudkaraktären och antihjälten Seong Gi-huns liv spårar ur efter att han förlorat sitt jobb på bilfabriken i samband med en strejk. Feberlika tillbakablickar visar grovt polisvåld mot arbetarna.   

Scenerna anspelar på en verklig händelse, den 77 dagar långa strejk som år 2009 utbröt på SsangYong Motors sedan över 2 600 anställda sagts upp.    

Arbetarna ockuperade fabriken. Polisen svarade med att stänga av tillgången till vatten, el, mat och medicin. Helikoptrar sprejade runt 200 000 liter tårgas över de strejkande innan kravallpolis med elpistoler slutligen stormade lokalerna.

Självmordsvåg efter strejken i Sydkorea

Repressionen slutade inte där. De strejkande drogs inför rätta och dömdes till skyhöga böter. Sedan konflikten har minst 28 tidigare Ssangyonganställda eller deras anhöriga gått bort i självmord eller andra hälsoproblem relaterade till strejken, rapporterar AP.

För nyhetsbyrån berättar Lee, som deltog i strejken, att vissa scener var plågsamma att titta på.

– I Squid Game ser du karaktärer som kämpar för att överleva efter att ha blivit uppsagda, säger han. 

– Det påminde mig om mina kolleger som dog.

Facket säger i en kommentar att Squid Game är en ”bitter satir över vårt samhälles verkliga ansikte”.

Myndigheterna i Seoul har polisanmält KCTU för brott mot coronarestriktionerna i samband med strejken. 

Sydkorea

Anfört av statsstödda industrijättar som Samsung och Hyundai gick Sydkorea på några generationer från fattig jordbruksnation till ett av Asiens rikaste länder.

Politiskt har landets moderna historia präglats av turbulens. I kölvattnet av Koreakriget tog generalen Park Chung-Hee makten i en kupp och styrde till sin död 1979.

1986 exploderade landets arbetsmarknad och tusentals vilda strejker utbröt. Statens svar var hårt och våldsamma sammandrabbningar mellan fackligt aktiva och poliser var vanliga.

Samtidigt pågick massiva demonstrationer för demokratisering, där även facken deltog. 1987 hölls allmänna val.

Landets fackföreningar motarbetas fortfarande. Höga företrädare för Samsung har dömts för att med olagliga medel försöka stoppa facklig organisering, liksom för att ha mutat regeringsföreträdare.

Under strejken den 20 oktober krävde KCTU bland annat förbättringar för osäkert anställda, ett stärkt socialt skyddsnät och satsningar på ”just transition”, rättvis omställning. 

Källor: UI/Landguiden, Union to union, Arbetet Global