Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till arbete. Klassisk retorik från Moderaterna, som brukar kalla idén för arbetslinjen.

Den märks tydligt även inför partiets arbetsstämma som inleds i dag, torsdag, i Helsingborg. Arbetet bad nationalekonomen Lars Calmfors, som länge forskat om jobbpolitik, att analysera Moderaternas förslag.

– Det är i linje med hur partiet argumenterat tidigare, även om de kanske drivit det ytterligare några steg. Flera förslag handlar om att skapa incitament för individen att hitta sysselsättning – bidragsbegränsningar, jobbpremie och jobbskatteavdrag, säger Lars Calmfors till Arbetet. 

Skattesänkningar

Bland partistyrelsens jobbförslag finns skattesänkningar på låga och medelhöga inkomster. Men också ett maxtak för försörjningsstöd i ett hushåll. Enligt Moderaterna ska förslaget göra att det lönar sig mer att börja jobba än att fortsätta ha försörjningsstöd. 

Lars Calmfors allmänna omdöme är att det finns en hel del i M-förslagen som skulle ge ökad sysselsättning, men det uppstår också målkonflikter.

Som exempel lyfter han förslaget om att det ska ta tid för nyanlända att kvalificera sig till ersättningar i socialförsäkringarna och att det ska vara en skillnad jämfört med dem som bott längre i landet.

Han har tittat på en del forskning om det här från i första hand Danmark, men även Norge.

– Det verkar som att sådana åtgärder ökar sysselsättningen. Nackdelen är att man sänker den disponibla inkomsten och levnadsstandarden för en stor grupp som inte kommer i arbete, säger han och konstaterar att politikerna värderar den här målkonflikten olika.

Dyrt sätt att öka sysselsättningen

Ett dyrt sätt att öka sysselsättningen. Det säger Lars Calmfors om Moderaternas förslag om att ytterligare sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Enligt honom tyder forskning från andra länder på att jobbskatteavdrag ökar sysselsättningen. Särskilt i USA har det varit tydligt. 

– Men det finns också de som ifrågasätter om den utvecklingen verkligen berodde på skatteavdragen eller snarare på den allmänna utvecklingen i ekonomin. Problemet är också att avdraget går till alla, även de som redan har ett jobb. Det gör åtgärden dyr.

Mer positivt inställd är Lars Calmfors till förslaget om en jobbpremie till långtidsarbetslösa som hittar arbete.

Alla som varit arbetslösa i över ett år och hittar jobb ska få en skattefri premie på 10 procent av bruttolönen. Som mest 2 500 kronor i månaden under max 18 månader.

– Det är mer träffsäkert och kostnadseffektivt än generella jobbskatteavdrag, eftersom det bara avser dem som faktiskt hittar ett jobb, säger han.

Sänkta arbetsgivarkostnader

Minst problematiskt och det som flest ekonomer ställer upp på är, enligt Lars Calmfors, förslaget om att sänka kostnaden för arbetsgivare att anställa personer i den subventionerade anställningsformen nystartsjobb.

Moderaterna vill sänka lönekostnaden för nystartsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa ännu mer än vad som görs i dag.

– Subventionerad sysselsättning är enligt ganska samstämmig forskning från många länder det mest effektiva arbetsmarknadsprogrammet. Men Moderaterna vill finansiera satsningarna på nystartsjobben genom att ta bort extratjänsterna i offentlig sektor. Det är beklagligt att det blivit ett skyttegravskrig mellan regering och opposition om detta. Problemen med långtidsarbetslöshet är så stora att båda insatserna behövs.