Julborden är i fara och krögare betalar 10 000 kronor för att få tips om folk de kan anställa. Personalbristen på krogar, restauranger, hotell och pubar slår hårt mot besöksnäringen och under pandemin tvingades närmare 50 000 anställda lämna sina jobb i branschen. Korttidspermitteringar och konkurser har gjort att personal med erfarenhet sökt sig bort från branschen. Lyssnar man på arbetsgivarna så vill inte personalen återvända.

Sverige öppnar upp men i en bransch där det alltid har funnits fler sökande än lediga jobb berättar ledsna krögare att de ibland får hålla stängt på grund av personalbrist. Folk vill äta och dansa, men det verkar inte finnas personal för att det ska fungera.

Men hur är det med det där?

Sunt att tacka nej till usel lön

I Arbetsförmedlingen platsbank finns just nu över 5 000 krogjobb lediga. Samtidigt är 46 000 personer inskrivna som arbetssökande i branschen. I augusti var 18 184 medlemmar i Hotell- och restaurangarbetarnas a-kassa öppet arbetslösa eller i en arbetsmarknadsåtgärd.

Arbetsgivarorganisationen Visita anser att Arbetsförmedlingen får rycka upp sig och börja matcha folk till de jobb som finns. Det är ingen dum synpunkt men det finns en sak arbetsgivarna själva kan göra något åt: lönerna.

Mellan 2010 och 2017 höjdes minimilönerna mindre än de utgående lönerna åren och resultatet blev så kallade negativ löneglidning. Lönerna i branschen har inte höjts inte i den takt som de centrala avtalen säger att de ska höjas. Krogbranschen är inte heller känd för att erbjuda bra arbetsvillkor och stabila anställningar.

Om det behövs personal, varför erbjuder man då dag för dag-anställningar? Varför erbjuder man usla villkor och löner? När krögarna och nattklubbsbossarna säger att det är brist på personal så betyder det i många fall ”det är brist på personal som vill arbeta för låga löner”.

Moderaterna rycker ut

Folk tar inte jobb till vilket pris som helst, helt enkelt. Det är ett tecken på en sund arbetsmarknad. Och den förstärkta a-kassan har bidragit till det. När arbetsgivarna säger att de vill att Arbetsförmedlingen ska matcha personer till jobb vill de ha hjälp att hitta folk till sina låglönejobb.

Moderaterna vet hur man ska lösa det: genom sänkt a-kassa.

I sin budgetmotion meddelar partiet att man både vill sänka ersättningen från a-kassan och minska antalet ersättningsdagar. Syftet, säger de, är att fler ska jobba. Men grundbulten i den moderata jobbpolitiken handlar om att pressa ned lönerna och mest för de som tjänar minst. Hårdare tag mot arbetslösa ska tvinga folk att ta de jobb som finns, till de löner som erbjuds.

Vill ha låglönejobb

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har i en rapport visat hur det är tänkt att fungera. Anders Borgs ekonomiska politik – med sänkta ersättningar till arbetslösa och skatteavdrag för den som jobbar – ledde till sänkta löner. Genom jobbskatteavdraget fick friska människor med jobb mer pengar i plånboken utan att deras löner höjdes. Den försämrade a-kassan gjorde att det blev allt mer ansträngande att vara arbetslös. Så blev löntagare benägna att acceptera lägre löneökningar.

Att sänka löner genom försämrad a-kassa är själva mekanismen som ska stimulera fram den låglönesektor med Moderaterna drömmer om.

Men ska Sveriges ekonomi kunna utvecklas och gamla jobb ge plats för nya måste det finnas sociala bryggor som fungerar. Och den som förlorar jobbet ska inte straffas med en halverad inkomst­. Det är varken rättvist eller bra för Sveriges ekonomiska återhämtning efter pandemin.