Att före detta andra vice talmannen Björn Söder (SD) inte känner sig hemma i samtiden är känt sedan tidigare. Han äcklas av Pridefestivaler och vida omtalad är hans jakt på sillamackor under Malmöfestivalen.

Nu har Björn Söder varit ute och åkt buss och utsatts för något fruktansvärt: busschauffören spelade en cd med ”arabisk musik”. Riksdagsman Söder berättar om episoden på Twitter och funderar: ”En del kanske tycker det är exotiskt, men vi är ganska många som inte tycker det är ok. Borde det inte vara krav på någon sorts ’neutral’ musik på offentliga bussar?”. Det hela är, enligt Söder, också ett tecken på ”islamiseringen av Sverige”. Se där ja.

Man törs knappt tänka på vad Björn Söder anser är neutral musik (är det Hjulen på bussen?) och vad han tror att stränga islamister kommer tycka om den.

Jag ska vara helt ärlig här. Mitt musiköra har också svårt att uppskatta kvartstonsintervall men till skillnad från Björn Söder har jag tillräckligt mycket folkvett för att inte gnälla på busschaffisar.

Vardagen för svenska busschaufförer består inte sällan av långa arbetsdagar, delade arbetspass, minikorta pauser där man knappt hinner gå på toa och dumpad arbetsmiljö genom ständiga upphandlingar. Många utsätts för hot, våld och trakasserier.

Trots risiga löner så ser busschaufförer till att det övriga samhället fungerar och de ser till att även välbetalda riksdagsmän – som har råd att köpa brusreducerande hörlurar – kan ta sig till jobbet. En av få friheter en busschaufför har i jobbet är att han eller hon kan välja vilken musik som ska spelas i förarhytten. Det får vi som är passagerare acceptera.

Så med all respekt Björn Söder, gå bara längre bak i bussen och sätt dig ned.