Hur mår svensken egentligen? Riktigt uselt verkar det som, i alla fall att döma av allt som företag just nu försöker sälja på oss för att lösa våra livsbekymmer. Svensken är stressad och orolig.

Visste du att din bebis andas dålig luft? Här! Köp vår napp med inbyggt luftfilter så är problemet löst. Visste du att din bebis kan dö? Teckna en försäkring. Jobbigt att vara egenföretagare i gig-ekonomin? Fast tjänst? Nej, men du kan fakturera via oss så slipper du bokföringen.

Kanske är det en coronaeffekt: efter ett år av innesittande har man nästan glömt bort reklamen i det offentliga rummet, och nu när man börjar gå ut igen skär annonserna plötsligt igenom bruset. Som små sår vilka påminner oss om allt vi borde tänka på men inte hinner med mellan jobb, dagis och mathandeln.

En riktigt bra marknad för reklamarnas kronjuvel; tjänsten som lovar oss en lösning på alla problem från barnhosta och insektsbett till stressen och oron i sig: nätläkarappen Kry.

Farliga insektsbett

Under coronapandemins första halvår investerade Kry 100 miljoner i marknadsföring. Det är alltså inte 100 miljoner som gått till patienterna, däremot bland annat till reklambyrån Bloomingideas som, enligt egen utsago, utvecklat ett reklamkoncept som “tar sin utgångspunkt i att Kry faktisk förstår hur jobbigt man har det när man är sjuk”.

Revolutionerande, helt enkelt. Läkare som förstår att det är jobbigt att vara sjuk. Inte konstigt att Kry växer så det knakar.

Kry finansieras av riskkapital och skattepengar. Patienterna, som kommer med skattepengen, är företagets intäkt. Det är vad man ska göra vinst på. Kry har tidigare kritiserats hårt för aggressiv marknadsföring riktad till förkylda. Det är i varje läkares ögon en åkomma man inte ska söka vård för eftersom det enda man kan göra är att vila ut det. Efter kritiken lovade dåvarande marknadschef Fredrik Andersson i tidningen Resumé att det skulle vara slut på förkylningsreklamen.

Kanske är det därför man i år i stället fått se reklam för insektsbett (i det giftfria insektslandet Sverige) och om att skjuta upp sin mens inför semestern.

Farliga drivkrafter

I sin essäbok “Tankar om politik” utvecklar den nyligen bortgångne socialdemokraten och kulturpolitikern Bengt Göransson ett resonemang om de privata bolagens intåg i välfärden. Problemet, menar Göransson, är inte nödvändigtvis vinsten utan varje företags inneboende drivkraft att expandera. Man söker fler kunder, större marknader.

Det ligger i företagandets DNA. I sig är den drivkraften inte suspekt eller på något sätt dålig, men det händer något när en sådan drivkraft släpps in i till exempel sjukvårdssektorn.

Fler kunder innebär här fler patienter. Men som samhälle vill vi inte ha fler människor som är eller känner sig sjuka. Samhällets mål med sjukvården och sjukvårdspolitiken är fler friska människor, alltså färre patienter. Här går företagsintresset och samhällsintresset i total kollision.

Viljan att expandera förklarar också Krys förkylningsreklam och insektsbettskampanjer. Att behandla åkommor som vanligtvis inte tas av läkare utan hanteras på sin höjd med ett samtal till 1177 och sedan receptfria läkemedel från närmaste apotek, gör Krys marknad större. Det kostar inte Kry någonting, men det kostar samhället mycket.

I veckan presenterade Socialdemokraternas partistyrelse sina förslag till partiets kongress i november. En punkt i de långa reformlistorna som inte blivit särskilt omtalad jämte vinstförbud i skolorna och ny migrationspolitik handlade om att förbjuda aggressiv vårdmarknadsföring. Det vore något.

Om Kry nu måste expandera får de göra det med vårdkvalitet, inte genom att intala svenskar att det där pissmyrebettet är något att oroa sig för.