Vad är Sverige för sorts land egentligen?

För bara några år sedan skulle många börjat tala om fabriker som tystnat och gruvhål som tömts på innehåll. Eller ”basically gone” som Fredrik Reinfeldt beskrev svenska industrijobb inför finansetablissemanget i Davos.

I verkligheten har det förstås aldrig varit riktigt sant men sällan har det där pratet känts så förljuget som i dag.

Klimatanpassningen skapar ju en industriell våg i norra Sverige. Elen från vattenkraften, som exporterats söderut, gör norra Sverige till det självklara valet för elintensiva industrier. Världens längsta vätgaspipeline ska byggas så att hela regionen får stabil tillgång till grön energi. 700 miljarder investeras i Norrbotten och Västerbotten.

Redan i dag finns 9 000 lediga jobb i länen och enligt regeringens egen samordnare Peter Larsson kommer det behövas drygt 100 000 nya invånarna i Luleå, Boden, Gällivare, Kiruna och Skellefteå.

Norr- och Västerbotten står inför ett samhällsbygge och det kommer kräva mycket av näringslivet och av politiken.

Pladdrat om rostbälte

Det kommer krävas stora satsningar på utbildning och forskning i norr. Det kommer att krävas en aktiv arbetsmarknadspolitik så att folk kan ta jobben som växer fram. Det kommer kanske – som Vänsterpartiet vill – behövas flyttbidrag för att förmå arbetslösa sörlänningar att flytta norrut.

Det kommer att krävas infrastruktur som gör arbetsmarknadsregionerna större. Det kommer att krävas nya bostäder och goda boendemiljöer. Det kommer att krävas en attraktiv kulturmiljö. Det är så man lägger grunden för ett bra samhälle att bo i. Det är i sådana samhällen företag kan bli lönsamma och omtyckta arbetsgivare.

Det är ingen ny insikt, men när politiker och opinionsbildare pladdrat om ”rostbälte” och ”avindustrialisering” har idén fått förfalla.

Nya jobb, tror högern, skapas genom att lönerna pressas nedåt i lågproduktiva sektorer.

Det var därför vi fick jobbskatteavdraget. På så sätt fick människor med arbete mer pengar i plånboken utan att deras löner för den saken höjdes. Skattesänkningen har istället hållit tillbaka löneökningarna. I kombination med en försämrad a-kassa skulle det göra arbetslösa mer benägna att acceptera jobb med låga löner. Så skulle fler arbeten växa fram på restauranger, i kaféer, i skattesubventionerade rut-företag och i andra serviceyrken där man aldrig kommer kunna betala ut särskilt höga löner.

Ett land av skog och malm

Men svensk ekonomi kommer inte växa genom att vi äter hamburgare lite oftare, åker elsparkcykel eller med skatteavdrag städar varandras hem.

Vi är fortfarande ett land som är beroende av att exportera skog, malm och energi. Vi är fortfarande ett land som är beroende av nya idéer, ny kunskap, kvalificerade jobb och utbildningar i toppklass.

Det är precis det som den industriella vågen i Norrland påminner om.