Hur kommer coronakrisen att påverka löner och inkomster?

Ännu vet vi inte, men en ny studie uppmärksammar att de lokala variationerna i inkomstutveckling kan bli starka när arbetsmarknaden ändrar karaktär.

Det är nationalekonomerna Mattias Engdahl och Martin Nybom, två forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som i en ny rapport för SNS studerar de lokala effekterna av finanskrisen på 1990-talet.

Och skillnaderna är överraskande stora.

Dålig inkomstutveckling

På de mest utsatta orterna var inkomstutvecklingen ännu 20 år efter krisen 8 till 9 procent sämre än på orter som inte drabbats lika hårt av krisen.

Det här betyder inte att löneskillnaderna i samma yrke plötsligt ökade stort och blev bestående för olika orter, även om studien också indikerar att det kan ha uppkommit en viss skillnad. De främsta orsakerna var i stället att arbetstillfällen försvann och att arbetsmarknaden ändrade karaktär.

Det här är i linje med vad som tidigare noterats från andra länder, till exempel i USA där befolkningen på vissa orter fått en mycket kraftig inkomstsänkning när industrier gått omkull och de arbetslösa sökt andra inkomster.

Negativa effekter för kvinnor

Lite förvånande visar studien också att efter den svenska 90-talskrisen var de långsiktigt ihållande och negativa effekterna för kvinnor mer än tre gånger så stora som för män.

Det är en klar indikation på att följdverkningar blev allvarliga för offentlig sektor och en oförmåga av statsmakterna att hålla uppe välfärdstjänsterna.

Nå, vad ska regeringen då göra för att förhindra en liknande utveckling i dag?

Som Arbetets ledarsida tidigare har konstaterat har regeringens gigantiska stödpaket under coronakrisen hjälp till att stabilisera ekonomin. IFAU-forskarna noterar också att ”vi inte sedan 1970-talet sett en så expansiv finans- och penningpolitik föras som under denna kris.”

Ekströms utbildningssatsning välkommen

Det är gott och väl. Att utbildningsminister Anna Ekström häromdagen presenterade en gigantisk utbildningssatsning för vidareutbildning är ytterligare ett välkommet besked.

Vad som måste till, när vi går in restaureringen av folks vardag efter pandemin, är en totalrenovering av lagen om arbetskraftsinvandring.

Vi vet att arbetslösheten ökar genom krisen. Att arbetsgivare då kan importera billig arbetskraft från länder utanför EU till de jobb som skapas pressar annars ytterligare ned inkomster och befäster arbetslösheten. Långtidsarbetslösheten blir bestående.

Och nog skulle man i detta skede också behöva ordentliga satsningar på en lokalt inriktad, kraftigt utbyggd arbetsförmedling.

Att följa Centerns väg och montera ned arbetsförmedlingen och lämna över lokala stödåtgärder till ”marknaden” är i sig ett destruktivt förslag. I en krissituation är det än mer irrationellt.

Privata coacher är knappast rätt väg för att sänka arbetslösheten även om det är ett ”vinnande koncept” för de privata företagens ägare.