2007 gick vi in i en djup kris när världens banker började darra och all utlåning plötsligt stannade.

I Sverige satt Alliansregeringen vid makten i Sverige och reagerade ungefär som de amerikanska storbanker gjorde, de som under lång tid låtit pengar förvandlas till luft.

När bankerna med fanatisk iver började sjösätta sparprogram gjorde den svenska Alliansregeringen likadant.

Nu var det kris i ekonomin, så nu måste alla löntagare spara och leva snålt, var Alliansregeringens budskap när de började skära ned på stöd och transfereringar.

Hade de studerat grundläggande nationalekonomi skulle de inse att statliga besparingar i kristider är direkt kontraproduktivt.

Tvingas folk spara har de inget att handla för och fler företag går omkull när ingen har råd att köpa deras varor. Och ännu fler blir arbetslösa.

Staten ska inte spara i kristider

Att staten inte ska spara i kriser var en lärdom världen drog efter den stora börskraschen på 1920-talet.

Det som kunde ha klarats av som en tillfällig nedgång utvecklades till en djup kris som varade i tio år på grund av att regeringar drog i nödbromsen för sina utgifter och därmed förstärkte krisen.

Denna misslyckade politik tog alltså Alliansregeringen till sitt hjärta – och förstärkte därmed nedgången under finanskrisen genom att dra ned på stöd till de familjer som behövde stöden mest.

Det mest sorgliga under denna period var nog att finansminister Anders Borg (M) så lätt kunde få med sig borgerlig media att sprida det felaktiga budskapet om hur ”ansvarstagande” finansministern var som sparade under dåliga tider. Det hade inte behövts många högskolepoäng för att inse att förhållandet var det rakt motsatta.

Markant skillnad med S-ledd regering

Den markanta skillnaden mot hur den S-ledda regering i dag har klarat coronakrisen framträder klart i LO-ekonomernas höstprognos som släpptes för några dagar sedan.

Statistiska Centralbyråns BNP-siffror, alltså siffror som visar på den svenska tillväxtens utveckling, visar att vi snart är tillbaka på den tillväxtbana som gällde före coronakrisen.

Ekonomin når alltså inte bara den storlek som den hade före krisen utan når även den utveckling på ekonomin som vi hade kunnat förvänta oss om vi inte haft någon coronakris alls.

Detta tack vare de gigantiska stödåtgärder som S-regeringen har sjösatt och som hjälpt till att hålla ekonomin på fötter.

Bedrövlig tid efter finanskrisen

Skillnaden mot Alliansens krisbekämpning under finanskrisen 2007 – 2008 är enorm. Själva finanskrisen bildar liksom coronakrisen ett djupt hack i diagrammen över den ekonomiska tillväxten. Men tiden efter finanskrisen är minst sagt bedrövlig.

Visst kom tillväxten så småningom igång igen. Men nu på en lägre bana där Sverige, till skillnad från dagens coronakris, aldrig har kommit tillbaka till den ursprungliga tillväxtbanan.

Skillnaden mellan en högerregering och en vänsterregering är tydlig på många områden.

När det gäller krisbekämpning och ekonomisk tillväxtpolitik är den mer än övertydlig.