Undersköterskans stroke en arbetsskada – nu får hon livränta

Sussi Wensmark läste en gång till. Och sedan igen. För att verkligen förstå. 

Sedan kom glädjen som lämnar glitter i blicken även dagen efteråt. Men också en väldig trötthet, den sorten som rullar in när man kämpat klart med något svårt.

I tisdags, den 15 juni, tog hon emot beskedet att Försäkringskassan godkänt följderna av hennes stroke som arbetsskada och att hon nu får livränta. 

Livräntan är en särskild ersättning för den som förlorar inkomst till följd av skada eller sjukdom orsakad av jobbet. 

Försäkringskassan bedömer att övervägande skäl talar för ett samband mellan Sussi Wensmarks besvär och hennes tidigare belastning på jobbet.

– Jag är enormt tacksam. Jag blev jätteglad, säger hon via Teams från en småblåsig trädgård.

Himlen är klarblå över de hästhagar som tar vid bortanför radhusområdet utanför Helsingborg i Skåne.

Dels får undersköterskan nu 157 000 kronor i livränta för drygt tre år med sjukpenning som redan gått. Dels får hon framöver livränta varje månad, det betyder att hon får en högre ersättning än sjukpenning.

Hittills är de kommande utbetalningarna godkända till augusti, då det avgörs på nytt om hon får fortsätta vara halvtidssjukskriven.

Försäkringskassans besked gör det också möjligt att söka ytterligare ersättning från AFA Försäkring.

Det är sällsynt att stroke godkänns som arbetsskada.

– Jag var mentalt förberedd på att ta strid hela vägen, säger Sussi Wensmark.

Men nu fick hon alltså rätt i Försäkringskassans första beslut. 

Det betyder inte att det gått superlätt. Resan fram hit bygger på att det tidigare huvudskyddsombudet själv är väldigt påläst. Hon är orolig för hur det ska gå för personer som saknar hennes kunskaper.

– Jag är tacksam att jag är så kunnig själv att jag har klarat det, hade jag varit i en annan situation hade jag inte fixat det.

Arbetet har tidigare berättat om Sussi Wensmarks kamp för att ta sig tillbaka till jobbet på barnintensiven i Lund efter den stroke som drabbade henne i november 2017. Den kom i en tid då hon varit hårt belastad dels av neddragningar i vården, dels av sitt uppdrag som huvudskyddsombud.

Hon har själv från början varit övertygad om att hon blev sjuk till följd av stressen.

Efter hennes stroke har livet bromsats av en hjärntrötthet som gjort att vardagen behövt tas om hand med myrsteg. En veckohandling har krävt dagar; en för att planera maträtterna, en för inköpslistan och en för besöket i butiken.

Men orken växer efter hand och sedan i mars arbetar hon åter halvtid på jobbet hon älskat sedan 1986.

– Det bästa är att kunna göra skillnad, att vi aktivt jobbar för att förbättra intensivvården för barn och unga. Och det är jätteroligt att träffa mina fantastiska kollegor, det är som att komma hem i ett varmt, omtänksamt hem.

Längs vägen hit har hon fått driva på dels sin egen vård, vilket Arbetet skildrat tidigare, dels sin rätt till livränta.

Till att börja med skrev hon själv en arbetsskadeanmälan kort efter sin stroke. Arbetsgivaren är skyldig att lämna en sådan till Försäkringskassan, men två år senare skulle Sussi Wensmark upptäcka att regionen inte skickat den vidare dit än.

Hon berättar hur hon i mötet med läkare fått förklara vad som uttryckligen behöver skrivas ned i läkarintyget för att ansökan om livränta ska bli möjlig.

Ett krav för livränta är att läkare bedömt att arbetsförmågan kommer att vara nedsatt i minst ett år framåt.

– Det är svårt för många att få rätt underlag i sina läkarintyg. Jag upplever att många läkare inte heller vet hur intygen behöver se ut, säger Sussi Wensmark.

Hon är bekymrad över hur påläst den som är sjuk behöver vara i mötet med vården.

– Det skapar en rättsosäkerhet som inte är bra. 

Själv hade hon också kunskaper från tidigare om forskning som visar på samband mellan just stress och stroke, vilket fick henne att sätta det hon drabbats av i samband med arbetssituationen.

Sussi Wensmark betonar också vikten av att hon fick komma till den arbets- och miljömedicinska enhet i Lund som är specialiserad på att bedöma samband mellan skador eller sjukdomar och arbetslivet.

När hon nyligen fick ett förhandsbesked om att hon skulle få livränta fick hon göra en sista egen insats och korrigera löneuppgifterna som beslutet var tänkt att vila på, vilket i slutänden höjde hennes ersättning.

Utöver glädjen i att själv ha fått rätt vore hon inte det engagerade före detta huvudskyddsombud som hon är om hon inte funderade över vad beskedet säger om utvecklingen mer generellt.

– Det väcks ett hopp hos mig att fler ska kunna få arbetsskador godkända lättare. Men man behöver jobba mycket med det här fackligt och politiskt för att få till den förändring som behövs, säger hon.           

Sedan 2007 har antalet personer som får livränta minskat mycket kraftigt. Arbetet kunde nyligen berätta att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) planerar att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen under hösten.

Trots den utvecklingen fick också en lärare i slutet av förra året sin stroke godkänd som arbetsskada, efter att ha drivit kravet vidare till kammarrätten. Sussi Wensmark tror att sambandet mellan stress och stroke blivit mer erkänt än tidigare.

– Det är ett förbättrat kunskapsläge, jag tror att patientorganisationer har en viktig del i det.