Låt arbetarna stå i rampljuset
Arbetarklassen tas för given, skriver Arbetets chefredaktör om avsaknaden av arbetare i både radio och rapportering.
När Sommar i P1 presenterades fanns där inte en enda person med arbetaryrke. Det borde kanske inte ge några höjda ögonbryn.
Det är ju kändisarnas arena. Men när 58 röster ska få dela med sig av sina livsberättelser borde det finnas plats för fler perspektiv.
Jag önskar att jag hade fått lyssna på vårdbiträdet Stine Christophersens berättelse om vad som gett henne modet att visselblåsa om bristerna på Attendo.
Eller Lana Lundgren, som jobbat på Polarbrödsfabriken sedan 1990-talet och vars arbetsplats i våras stod i lågor. Det vore minst lika intressant som att vi nu får lyssna till Polarbrödkoncernens vd Karin Bodin.
”Vi lever i ett samhälle där medelklassen är norm och normen är så stark att den tränger undan verkligheten. Arbetarklassen tas för given, ska bara finnas där, vissa tror knappt att den existerar”, konstaterar författaren Annica Carlsson Bergdahl i den nyss utkomna boken Vi som arbetar med våra kroppar.
Hon sätter verkligen huvudet på spiken. Producenterna för Sommar i P1 tycks sakna förmåga att se de många livsöden som skulle finnas att berätta om strålkaljuset bara riktades dit.
Och inte bara de. Arbetarklassen tas allt som oftast för given – i så många olika sammanhang.
Lyssna på arbetarklassens berättelser. Låt dem få ta plats. Blicken på samhället kommer att vidgas
Annica Carlsson Bergdahl och fotograf Elisabeth Ohlson riktar i Vi som arbetar med våra kroppar fokus mot just arbetarklassen och låter oss möta 33 arbetare med olika bakgrund och erfarenheter.
Slående är hur många av dem som intervjuas som återkommer till samma fråga, liksom hur osynlig den känns i den bredare debatten: Hur ska kroppen orka ända fram till pensionen och hur kan någon tro att vi ska kunna jobba längre än vad vi gör i dag?
”Jag vill att Ulf Kristersson, som vill att vi ska jobba till 75, går med mig ett par dar. De vet ju för fan inte vad det handlar om, inte ett skit, de som sitter där uppe”, som snickaren Christer Lindström säger i boken.
Det finns något för både cheferna på Sveriges Radio liksom för många av våra toppolitiker att lära av Vi som arbetar med våra kroppar. Och för den delen av att läsa Arbetet.
Lyssna på arbetarklassens berättelser. Låt dem få ta plats. Blicken på samhället kommer att vidgas.
Samhällsutmaningarna kommer att in på bara skinnet kännas annorlunda.