Hög tid för cannabis – nu blomstrar jobben

”Ibland kan livet bli lite för mycket. Ibland behöver du cannabis.”

Mamman har fullt upp med barn och karriär och behöver slappna av lite, med en drog. Det är budskapet i en av många reklamfilmer som sprids på sociala medier för att göra reklam för cannabis som legaliseras i allt fler länder. Det används också som ett sätt att få fler att vaccinera sig mot covid-19. På flera ställen i USA erbjuds en gratis joint till de som kan visa upp ett intyg på att de tagit vaccin.

Branschen växer nu så det knakar. Främst i USA och Kanada men även i en rad andra länder. Nya företag startas och investerare ser stora vinstmöjligheter.

I flera länder runt om i världen försöker företag förmå människor att röka eller på annat sätt inta cannabis som är legaliserat för medicinskt bruk i ett trettiotal länder, och allt fler är nu redo att följa efter.

I mars i år kunde Arbetet Global rapportera att Marocko, som är världens största producent, ska legalisera plantan. Det innebär att 100 000 jobb kan bli legala. 

De senaste året har flera länder uppgett att de har liknande planer. 

Mexiko har tagit flera steg mot en legalisering av marijuana, vilket bland annat har välkomnats av människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Den amerikanska ledaren för Human Rights Watch, José Miguel Vivanco, sa nyligen att förbudet i Mexiko har varit förödande och lett till att tusentals personer fängslats i onödan. 

– Ett legalisering av marijuana skulle vara att ta ett enormt steg fram för de mänskliga rättigheterna, säger han i ett uttalande. 

I Mexiko handlar det om att staten hoppas att en legalisering kan minska drogmaffians inflytande i samhället. 

I Europa står också flera länder, som Malta och Luxemburg, nära en legalisering och i Kanada och USA har marknader etablerats i flera provinser och delstater.

Hur många som jobbar med cannibisproduktion världen över är svårbedömt men i enbart USA är en uppskattning att industrin ger upphov till över 320 000 anställningar. 

Allt fler affärstidningar rapporterar också om hur företag satsar på lukrativa investeringar i branschen. 

Den 3 maj kunde Bloomberg rapportera hur de kanadensiska och amerikanska cannabisföretagen  Aphria och Tilray slagit sig samman och nu har stora ambitioner för den europeiska marknaden där de också opererar. 

De siktar såväl på den medicinska marknaden som den så kallade rekreationsmarknaden. Företaget siktar på att få in cannabis i alla möjliga produkter, alltifrån godis till hudkräm och drycker. 

Samtidigt som industrin växer så har behovet av facklig organisering ökat. 

Det amerikanska livsmedel- och servicefacket UFCW är den största fackliga organisationen i branschen. Under pandemin när medlemstalen har sjunkit i många andra branscher har facken ökat sina ansträngningar för att organisera och de uppger själva att de nu företräder tiotusentals anställda som jobbar med cannabis.

Den svenska debattören Staffan Hübinette skrev nyligen rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis för nätverket Narkotikapolitiskt center som arbetar med analys och debatt i narkotikafrågan.

– Det är en industri där det skapas många nya jobb och det kan man tycka är bra. Men man måste också samtidigt fråga sig om vad som händer i andra änden av samhället.

Enligt honom har legaliseringen lett till en ökad användning av cannabis och med det olika skadeverkningar.

Staffan Hübinette tecknar, i sin rapport, en bild av en industri som allt mer vädrat morgonluft.

– Industrin har varit effektiv i sitt opinionsarbete, säger han.
– Den amerikanska narkotikapolitiken har handlat mer om repression än sociala insatser och och har kritiserats för att särskilt riktas mot svarta och minoriteter. Industrin har utnyttjat det och menar att en legalisering är ett sätt att minska rasismen och de sociala orättvisorna.

Staffan Hübinette säger att legaliseringen också har fått företag att lätta upp sina riktlinjer för droger.

Inför hans rapport, som publicerades i början av maj, så reste han runt i bland annat USA för att undersöka konsekvenserna av legalisering.

Enligt honom är risken att cannabisbutikerna förläggs i fattigare arbetarklassområden.

– Många i medelklassen vill inte ha butikerna i sina kvarter. Det finns också studier som visar att bostadspriserna relativt sjunker i närheten av cannabisbutiker. Då är risken att det främst blir etableringar i fattigare områden som får tillgång till billig cannabis. Historiskt kan vi se tillbaka till då arbetarrörelsen bildades. Då var kampen mot alkoholen viktig för fackföreningsrörelsens organisering. Billig och riklig tillgång till alkohol stod knappast på programmet, säger han.