Ett bindande direktiv om minimilöner är en historisk handling, skriver de 17 forskarna i ett upprop som stöder EU-kommissionens initiativ. De ser åtgärden som ett viktigt instrument för återhämtningen efter coronakrisen.

− Högre minimilöner och starkare kollektivavtalsförhandlingar är grundläggande komponenter för en stark, rättvis och hållbar återhämtning, skriver undertecknarna från flera olika universitet i Europa, dock inget svenskt.

De kallar förslaget om en reglering av minimilönerna på Europanivå för ett systemskifte. Efter finanskrisen 2008 ansågs tvärtom de lägsta lönerna vara för höga.

EU påverkade då många medlemsländer till att frysa eller sänka minimilönerna och försvaga kollektivavtalssystemen.

− Syftet med direktivet är exakt det motsatta. Adekvata minimilöner och starka kollektivavtal garanterar arbetstagarna en skälig levnadsstandard. Detta är inte enbart bra för invånarna utan också för ekonomin, skriver man i uppropet.

Med namn som fransmannen Tomas Piketty men också den välkända brittiska professorn Mariana Mazzucato bland undertecknarna är uppropet en viktig opinionsyttring när förhandlingarna om minimilönedirektivets slutliga utformning inleds i höst.

– För första gången i historien ligger ett lagförslag på bordet som inte bara syftar till att höja minimilönerna utan också stärka systemet med kollektivavtalsförhandlingar, skriver forskarna.

De understryker att om direktivet antas skulle det förbättra lönerna för 25 miljoner européer.

– Många av dessa arbetstagare var nödvändiga för att våra samhällen skulle fungera under Covid-pandemin. De förtjänar våra applåder, men ännu mer att avlönas på lämpligt sätt genom adekvata minimilöner och kollektiva förhandlingar, säger de 17 forskarna.

Europafacket, ETUC, var snabbt med att lyfta fram uppropet. Till skillnad från de svenska parterna vill Europafacket se skärpningar av direktivets text. 

Det svenska motståndet möter alltså en allt kraftigare motvind. Helst vill de svenska parterna att Sverige helt undantas från direktivet, men en sådan lösning avfärdas av många inom EU.

Man är rädd att det skulle leda till andra krav på undantag när ett land inte vill samordna sig med unionen.

Tisdagen är en viktig dag för Europaparlamentet i denna process. I arbetet med att ta fram parlamentets krav i förhandlingarna går tiden ut för de parlamentariker som vill föreslå ändringar i direktivet. 

De svenska parlamentarikerna kommer att lämna in förslag på undantag för Sverige från en tvingande reglering av minimilönerna, men också förslag om försvagningar i själva den bindande lagtexten.

Även i denna del jobbar de svenska parlamentarikerna i motvind. I ett första preliminärt förslag till ståndpunkt krävdes avsevärda skärpningar av direktivet. 

LO:s vice ordförande Therese Guovelin kallade den preliminära texten för en katastrof i en intervju med nyhetsbyrån TT och i Arbetet.

I september planeras den slutliga omröstningen om parlamentets ståndpunkt. Först därefter kan förhandlingarna med EU:s råd inledas.

Tunga namn i uppropet

De ekonomer som står bakom uppropet är inflytelserika. Professor Thomas Piketty visade i sin omskrivna bok om kapitalet i vårt århundrade hur förmögenheter och inkomster har fördelats alltmer ojämlikt sedan 1970-talet, tvärt emot förutsägelser om en mer jämlik fördelning av välståndet. Boken sålde i 2,5 miljoner exemplar.

Vid sidan av honom är en av de tyngsta undertecknarna den brittiska professorn Mariana Mazzucato. Hon har fått många av världens ledare att lyssna till hennes ifrågasättande av ekonomiska värden. En av hennes teser är att staten inte är ineffektiv, vilket länge har hävdats.