Sverigedemokrater mest negativa till hållbarhetskrav

Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för över 800 miljarder kronor. 

Många av de varor som köps in – kaffe till personalfika, bomull till arbetskläder – har sitt ursprung i länder där skyddet för arbetstagare är svagt. Men att kommuner eller myndigheter ställer hållbarhetskrav vid upphandling är sällsynt. 

Samtidigt finns det ett starkt stöd för schyssta villkor bland skattebetalarna.

I en ny undersökning från Fairtrade Sverige svarar 83 procent av de tillfrågade ”ja” på frågan om det bör ställas hållbarhetskrav ”vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt”.

87 procent av kvinnorna stöder hållbarhetskrav, mot 78 procent av männen.

Stödet var högt i samtliga åldersgrupper och dessutom stabilt över hela det politiska spektret. Även bland sympatisörer till Sverigedemokraterna, som är klart minst positiva, vill 63 procent se hållbarhetskrav.  

– Undersökningen visar att stödet för en offentlig upphandling som värnar mänskliga rättigheter är brett bland alla partiers sympatisörer, säger Fairtrade Sveriges generalsekreterare Hewan Temesghen i ett pressmeddelande.

– Politiker på alla nivåer behöver säkerställa att deras upphandlare har tydliga mandat och resurser att ställa och följa upp hållbarhetskrav.

Lagen om offentlig upphandling ger möjlighet, och innebär i vissa fall skyldighet, att ställa sociala och arbetsrättsliga krav. Samtidigt kräver lagen att upphandlarna ska ta stor hänsyn till pris. 

Mot bakgrund av FN-larm om ökande fattigdom och barnarbete i pandemins kölvatten uppmanar Fairtrade Sverige nu regeringen att skärpa lagstiftningen för att ge hållbarhetskraven större tyngd.

– Genom att ställa och följa upp tydliga hållbarhetskrav vid upphandlingar finns stora möjligheter att bidra till en mer hållbar handel. Volymen gör upphandlingen till ett strategiskt redskap för att lyckas med FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Hewan Temesghen.