KOMMENTAR. Jag har inte mycket till övers för Liberalerna. Semlor däremot, det är på liv och död för mig. Så döm om min förvåning när Liberalerna firade fettisdagen med att twittra en bild på en semla. För att de ville sänka skatten.

Har du tänkt på din skatt? Nej, alltså. Har du verkligen tänkt på den? 

Jag gissar på att de allra flesta människor inte ägnat den mer tankar än att den är för hög, för låg, måste betalas eller fås tillbaka. 

En lika normal och osexig sak som luften vi andas. 

Jag var också sån. Även om jag tagit del av vår gemensamma välfärd under hela min uppväxt. Fick förskola, skola och fritids och fritidsgård. Kollektivtrafik att åka med och vägar att köra bil på. Jag fick sjukhus att föda mina barn i och tog allt för givet. Ett smörgåsbord av självklarheter. 

Men i mars 2020. När hela världen stängde in sig på grund av pandemin krossades min värld.

Vid 38 års ålder diagnosticerades jag med bröstcancer. Lite över en månad senare opererades båda mina tumörfyllda bröst bort.

För er skatt, era semlor, räddade mitt liv.  Era semlor gick till min vård

Nabila Abdul Fattah

Jag fick cellgifter och strålning. I dag har jag några centimeter hår på huvudet och försöker ta mig igenom en efterbehandling som innebär trasig kropp och medicinering i tio år framöver. 

Min kropp och själ gick igenom ett helvete. Men den gick. 

Den gick till kirurger som tog bort min cancer. Till sköterskor som tog emot mig när jag föll av chocken att se min stympade kropp för första gången.

Till undersköterskor som gav mig extra glass när jag blev inlagd på grund av biverkningar. 

Den går i dag till dagliga mediciner och en spruta som varje månad hämtas ut gratis, som jag tar till en distriktssköterska för att cancern inte ska komma tillbaka. 

Jag gick igenom ett helvete. Men jag gick. 

Samtidigt spred sig pandemin över världen som en skogsbrand. Jag pratade med släkt och vänner i Libanon. De skickade bilder på vattenpipan, jag svarade med bilder på min kala skalle. 

Vi pratade om cancern och om pandemin. Cancern är orättvis. Varför just du? 

– Varför inte just jag? svarar jag. 

Cancern diskriminerar ingen. Den tar vad den vill ta. 

Vi pratar om tacksamhet.

– Om man ska ha cancer någonstans i världen, då är Sverige ett underbart land att ha cancer i! skojar jag. 

Jag kan inte vara annat än tacksam. För på andra sidan WhatsApp-samtalet finns en vän och släkting livrädd för att behöva hamna på sjukhus för minsta sak. 

Tänk att vara lika rädd för att bli inlagd på sjukhus på grund av sjukhusräkningen som på grund av Corona i sig. Att överleva besöket är att bli skuldsatt för livet. Du lever, men du kommer för alltid att betala för det. 

Under revolutionen i Libanon som startade 2019 var en av sakerna folket ville förändra just att människor dör utanför sjukhusentréer för att de inte har råd att få vård. 

Och här satt jag i Sverige med en armé av människor som mitt i en pandemi gjorde allt i sin makt för att få mig frisk. Hur kan en människa inte bli tacksam över det?

Och sen kommer dom. Liberalerna. Partiet som åker ur nästa val och nu gör vad som helst för att dra till sig uppmärksamhet.

Visar att de fortfarande är relevanta i den politiska debatten. 

På självaste heliga fettisdagen lägger de upp en bild på en semla som ska likställas med en lön. 

Texten lyder: ”Om din lön vore en semla hade du inte fått något lock, ingen grädde och ingen mandelmassa. Du hade bara fått behålla den torra bullen. Vi tycker du ska få behålla mer.”

De menar att 53 procent går till inkomstskatt, arbetsgivaravgift och moms och du får stå där med en torr bulle och 47 procent av din lön. 

För det första: Ingen i hela Sverige delar en semla på det sättet. Alla vet att man delar så alla får en lika stor del av både det göttiga på toppen och brödet i botten. 

För det andra: Ingen löntagare betalar sin arbetsgivaravgift. Det gör arbetsgivaren. Det är därför den heter vad den heter. 

För det tredje: Var köper liberaler torra semlor? Inte undra på att de är bittra. 

Jag har inte mycket till övers för Liberalerna. Semlor däremot, det är på liv och död för mig

Nabila Abdul Fattah

Jag kan förstå hur deras enkla och missvisande retorik möjligen fungerar, genom att likställa lön och skatt med en semla. 

För inte många tänker på skatten. Verkligen tänker på den. Men jag har gjort just det. Tänkt. 

För er skatt, era semlor, räddade mitt liv.  Era semlor gick till min vård. Till lärarna på mina barns skola, som när deras föräldrar var i totalt upplösningstillstånd fick dem att känna sig trygga och sedda. 

Jag är skyldig er mitt liv. 

Och närhelst ni kan tänkas behöva det så gör jag med stolthet detsamma för er. Det är vad skatt innebär i praktiken. Ingen människa ska behöva känna oro för att bli satt i skuld om den överlever en sjukdom. 

Det göttiga på semlan togs aldrig ifrån dig. Jag lånade bara en liten del av den. Och när du behöver samma sak så får du det. 

För hellre att vi äter semlor tillsammans än oxfilé ensamma. Det gäller även snåla och torra semmelliberaler.