Demokratin backar och fackens inflytande minskar
Läget för demokratin har aldrig sett så dystert ut i modern tid. Varken Frankrike eller Portugal betraktas längre som fullvärdiga demokratier, enligt The Economist som presenterat sitt årliga demokratiindex.
Augusti 2020. Demonstranter i Thailand lyfter tre fingrar som symboliserar att de vill ha demokratiska reformer i landet, som i praktiken styrs av en militärjunta.
Mindre än hälften av världens befolkning lever i länder som kan betecknas som demokratiska. Förra året backade demokratin till en rekordlåg nivå. En del av förklaringen är coronapandemin som har rullat tillbaka utvecklingen till bottennivåer.
Flera länder använder pandemin som en förevändning att begränsa det demokratiska utrymmet, skriver The Economist i sin rapport som jämför den demokratiska utvecklingen 2020 i 167 länder.
I 116 länder har det blivit sämre jämfört med föregående år.
Två EU-länder, Frankrike och Portugal, har backat och petas nu från listan över länder som betecknas som fullvärdiga demokratier. Enligt The Economists bedömning finns nu endast 23 fullvärdiga demokratier i världen.
Det land som klassas som mest demokratiskt är Norge, följt av Island och Sverige. Längst ned på listan finns Nordkorea, Kongo-Kinshasa och Centralafrikanska republiken.
Det land som backat mest i jämförelsen är dock Mali, där den militära konflikten fått allvarliga konsekvenser. Algeriet, Bukina Faso, El Salvador, Hong Kong och Togo är andra länder eller territorier med stora problem.
Det finns dock ljuspunkter. Taiwan har utvecklats mest och positiva tendenser finns även i Sydkorea och Japan som nu räknas som fullvärdiga demokratier. Även i Albanien går det framåt.
Mest demokratiska länderna
Den demokratiska utvecklingen påverkar fackens möjligheter och på den fackliga biståndsorganisationen Union to Union känner man igen bilden som presenteras av The Economist.
– Tyvärr är jag inte förvånad, säger Ruben Wågman på biståndsorganisationen. Vi har sett den här utvecklingen under flera år. Pandemin har i flera länder använts för att inskränka rätten att strejka och på andra minska fackens makt. Det har vi bland annat sett i Filippinerna.
Ruben Wågman säger att fackföreningar runt om i världen också fått det svårare att organisera sig under pandemin.
Medlemstalen har sjunkit. Det är en motsatt utveckling än i Sverige där flera förbund växt efter utbrottet av covid-19. Enligt Ruben Wågman beror skillnaden på att facken i andra länder inte är lika etablerade som i Sverige.
– I andra länder där det varit nedstängningar har facken haft svårt att värva nya medlemmar eftersom de inte kan komma i kontakt med dem, säger han.
