Höjda löner kan leda till 1,4 miljoner förlorade jobb i USA
17 miljoner amerikaner skulle få en högre lön men 1,4 miljoner jobb skulle försvinna i USA. Det hävdar en prognos om effekten av höjda minimilöner. Men ekonomerna är splittrade.
Det är inte klart ännu. Men USA:s nya president Joe Biden har varit tydlig med att han vill att den federala minimilönen höjs till 15 dollar i timmen, från dagens 7,25 dollar.
Satsningen på högre löner är en del av det stimulanspaket som Joe Biden lanserat för att dra igång ekonomin som drabbats hårt under pandemin.
Nu har en federal budgetmyndighet, Congressional Budget Office, räknat på vad en satsning skulle innebära.
Enligt dess prognos skulle det leda till att 17 miljoner amerikaner fick en högre lön och nästan en miljon människor skulle ta sig över fattigdomsgränsen.
Samtidigt skulle det leda till att 1,4 miljoner jobb försvinner, främst låglönejobb inom servicesektorn. Andra konsekvenser skulle bli smärre pris- och räntehöjningar samt ett växande budgetunderskott.
De amerikanska facken har i flera år drivit en kampanj för att höja minimilönen till 15 dollar i timmen. Fackbasen Richard Trumka har vid upprepade tillfällen sagt att han inte tror på bedömningarna om att en högre minimilön leder till färre jobb.
– Jag tror att det leder till det motsatta. Varje gång minimilönen höjts sägs det att det leder till ökad arbetslöshet. Men anställda får mer i sina fickor, det gör att efterfrågan ökar och då blir jobben fler, sade han strax efter att Joe Biden installerats som president.
Men det är svårt att veta vilken effekt en höjning till 15 dollar i timmen kommer att få. I rapporten påpekas också att det finns oklarheter i hur en höjning av minimilönen påverkar jobben.
Det är också oklart vad som händer om lönehöjningen sker under en pågående pandemi. Utslagningen av jobb blir kanske inte så stor eftersom många anställda inom exempelvis restaurangbranschen redan förlorat sina arbeten, resonerar rapportförfattarna.
Etablerade ekonomer har också olika uppfattning om vad en höjning kan leda till, vilket The Economist nyligen tog upp i en artikel.
När tidningen frågade en expertpanel med ekonomer så uppgav fyra av tio att de var osäkra på hur en höjning till 15 dollar skulle påverka arbetslösheten.
Traditionellt så har ekonomer resonerat att höjningar av lönen nästan per automatik leder till ökad arbetslöshet. De senaste åren har det dock kommit flera studier som tyder på att en höjning av de allra lägsta lönerna endast får en försumbar effekt på antalet jobb.
Minimilöner i USA
Sedan 2012 har amerikanska arbetare krävt en minimilön på 15 dollar i timmen.
Den federala minimilönen i USA ligger än så länge på 7,25 dollar i timmen, motsvarande runt 60 kronor. Den har inte justerats upp sedan 2009. President Joe Bilden vill nu, fram till 2025, höja den till 15 dollar i timmen. Senaten har dock sagt nej och frågan är inte avgjord.
Ekonomer är splittrade i sin bedömning av hur en höjning påverkar antalet jobb men även hur många som direkt och indirekt kan räkna med högre löner.
Arbetslösheten i USA ligger ofta under genomsnittet för EU. I januari 2021 var den 6,3 procent. EU-genomsnittet var 7,5 procent (december) och i Sverige var den 8,5 procent. Men i Sverige och de flesta EU-länder så är det många flera som jobbar än i USA.