Fyra varningar hade säljaren fått, bland annat för att inte ha skött försäljningen enligt överenskommelse. Till sist sades han upp, men han gick till domstol för att hävda sin rätt att ha kvar anställningen. 

Mannen förlorade i Arbetsdomstolen 2017, men det ändrade inte på det faktum att hans arbetsgivare fick betala honom lön i nio månader efter att uppsägningstiden gått ut.  

Anställda som ogiltigförklarat sin uppsägning har nämligen rätt att ha kvar anställningen fram till domstolens avgörande. 

Näringslivet har länge hävdat att det är orimligt att företag får betala åtskilliga månaders lön till personer som det kan visa sig att man faktiskt hade rätt att säga upp. 

Det är pengar som man inte kan få tillbaka även om man vinner i rätten. 

Mats Glavå, docent i arbetsrätt, säger att regeln har uppfattats som ganska konstig.

– Genom att skapa tvist om en uppsägning kan facket i praktiken få till en uppsägningstid på två år. Och det finns uppfattningar om att man hamnat där även när man inte har trott att man haft chans att vinna, säger han. 

Från fackligt håll har linjen varit att en anställd inte ska kunna skiljas från sitt jobb innan det är avgjort om det finns grund för uppsägningen. Personen ska naturligtvis stå till arbetsgivarens förfogande under den tiden.  

I förarbeten till lagen om anställningsskydd från 1970-talet betonas vikten av att anställningen består, eftersom det annars skulle kunna bli svårt för den som vinner en tvist att komma tillbaka efteråt. 

Men nu föreslår alltså Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal att anställningen ska upphöra efter uppsägningstiden, även om en tvist kan leda till att uppsägningen senare ogiltigförklaras i domstol. 

Om arbetsgivaren så småningom förlorar tvisten ska lön betalas i efterhand.  

Enligt förslaget ska den uppsagde i stället få a-kasseersättning under tvisten. 

Dessutom ska de som omfattas av parternas avtal få rätt till ytterligare ersättning, upp till 80 procent av lön som ligger över a-kassans ersättningstak. Pengarna ska tas från en försäkring finansierad av arbetsgivarna. 

PTK:s förhandlingsledare Martin Wästfelt säger att man gjort bedömningen att det har legat en del i arbetsgivarsidans argument mot att anställningarna består.

– Då har det viktigaste för oss varit att hitta möjlighet till försörjning under tvistetiden och att det ska finnas möjlighet att ogiltigförklara och tvista om uppsägningar, säger han. 

Martin Wästfelt tror inte att det faktum att anställningen upphör under tiden som tvisten pågår gör någon större skillnad för möjligheten att komma tillbaka till jobbet om den anställde sedan vinner tvisten och på nytt får rätt till anställning. 

– I de flesta fall är man i dag arbetsbefriad under tvisten, säger han. 

Faktum är dock att de flesta uppsägningstvister aldrig går till domstolsprövning, man gör upp innan dess och anställningen upphör därmed. 

Blir det inte svårare för facket att uppnå bra förlikningar när arbetsgivaren inte behöver väga det emot att stå för lönekostnaderna på samma sätt som i dag?
– Jo, det är en faktor som man inte kan bortse från har viss betydelse, säger Martin Wästfelt. 

Han betonar att det å andra sidan fortfarande kommer vara kostsamt för arbetsgivare att förlora i domstol. 

Las-överenskommelsen innehåller en höjning av de allmänna skadestånd som arbetsgivare ska betala vid förlust i domstol. Arbetsgivare som har gjort ogrundade uppsägningar ska alltså, utöver retroaktiv lön, betala mer skadestånd än i dag. 

Både Mats Glavå, arbetsrättsprofessorn Birgitta Nyström och Martin Wästfelt på PTK tar också upp att risken att få betala lön under tvistetiden har gjort att allt fler arbetsgivare valt avsked i stället för uppsägning, vilket inte gynnat arbetstagarna.

För avsked, som innebär ett mer abrupt slut på anställningen för den anställda, krävs egentligen starkare skäl – men arbetsgivaren behöver inte betala lön under tvisten. 

Läs alla delar i #Laspusslet