Helt ny rätt för anställda att få studier betalda
När tryggheten i lång anställningstid försvagas ska nya chanser att vässa kompetensen stärka tryggheten. Vissa anställda föreslås få ett års studier betalda, om staten bidrar till denna bit i las-pusslet.
Vad innebär det las-pussel som IF Metall och Kommunal lagt ihop med PTK och Svenskt Näringsliv och som kan bli ny lag? Arbetet reder ut – bit för bit.
Helt nya möjligheter att plugga med ekonomiskt stöd är en del av las-överenskommelsen.
– Den stora principiella förändringen är att detta blir möjligt under anställning. Det är inte förknippat med en arbetsbristuppsägning, säger Martin Wästfelt som företrätt PTK i las-förhandlingarna.
Tidigare har parternas omställningsinsatser varit riktade mot dem som mist sina jobb på grund av arbetsbrist.
Nu är tanken att anställda personer ska få möjlighet att vara lediga för max 44 veckors heltidsstudier, med ersättning på upp till 80 procent av lönen.
Men en rad villkor behöver uppfyllas innan detta blir verklighet:
1. Staten måste ställa upp med finansiering. Parternas omställningsorganisationer är tänkta att stå för en mindre del av studieersättningen, basen väntas staten finansiera via ett nytt offentligt stöd som parterna skissat på.
2. För att få stödet ska den enskilde ha jobbat i snitt minst 16 timmar i veckan i åtta år.
3. Utbildningen ska bedömas ge individen bättre ställning på arbetsmarknaden.
I omställningsverksamheten ingår också bland annat rådgivning. Parterna vill nu ge även visstidsanställda rätt till stöd, vilket inte varit fallet tidigare.
Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt, har sedan länge argumenterat för att det behövs ett utbyggt omställningsstöd för arbetstagare.
Lever det här förslaget upp till vad du tycker behövs?
– Det är absolut ett stort steg framåt. Det skapar en grundplatta för alla arbetstagare att kunna kompetensutveckla sig flera gånger under sin yrkesverksamma tid.
Hon välkomnar att det i förslaget ingår att staten ska bygga upp en ny statlig organisation för grundläggande omställningsstöd även för dem som har arbetat på företag utan kollektivavtal.
Las-överenskommelsen
- Januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna innehöll krav på mer flexibelt anställningsskydd. I första hand ville politikerna att arbetsmarknadens parter skulle utforma förändringarna.
- Efter många turer landade förhandlingarna fjärde december förra året i att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal skrev under en överenskommelse som övriga LO ratar.
- Överenskommelsen innehåller en del med krav på politiska förändringar, dels ändringar i lagen om anställningsskydd och dels statliga satsningar på nya omställningsmöjligheter, och en del som regleras i avtalstext mellan parterna. Avtalsdelen träder i kraft endast om politikerna uppfyller de krav som parterna riktat mot dem.
Carin Ulander-Wänman säger att den anställdes kompetens har fått allt större betydelse för möjligheten att behålla en anställning:
– Utvecklingen har gått mer och mer åt att anställningstid inte alls har samma betydelse som rätt kvalifikationer.
Vid uppsägningar lägger anställningsåren grunden för vilka som sitter säkrast. Men ordningen kastas om ifall de som jobbat längst saknar kvalifikationer för de arbetsuppgifter som återstår efter nedskärningen.
Carin Ulander-Wänman säger att hennes forskning tyder på att det med tiden blivit allt svårare att leva upp till kvalifikationskraven vid uppsägningar.
Den som vill ha en trygg anställning behöver alltså möjlighet att hänga med i kunskapsutvecklingen.
För IF Metall, vars medlemmar jobbar i en verklighet med snabb teknisk utveckling, har denna fråga stått i centrum sedan LO bjöd upp till förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om omställning och anställningstrygghet hösten 2017.
– Dagens anställningstrygghet hänger inte alls samman med anställningstid, utan det handlar om vilken kompetens man har fått chans att bygga upp, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson då till Arbetet.
Tre år senare blev hennes förbund det första inom LO som visade intresse för att hänga på överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, med förslagen om nytt omställningssystem.
