Colombiansk gruvstrejk över efter 91 dagar
Efter 91 dagars strejk har det colombianska gruvfacket Sintracarbón och kolbolaget Cerrejón tecknat nytt avtal. Men den stora stridsfrågan – dödsskiftet – är fortfarande olöst.
Det krävdes 91 strejkdagar och hot om statlig skiljenämnd, men nu har det colombianska gruvfacket Sintracarbón och landets största kolgruva Cerrejón tecknat nytt kollektivavtal.
Sintracarbón beskriver det treåriga avtalet som en seger.
Bland annat ska lönerna justeras efter inflationen, fria transporter till och från gruvan blir kvar och 100 osäkert anställda ska få fasta kontrakt, rapporterar det globala industrifacket Industriall.
– Jag tror att arbetarnas kamp, och att vi stod emot så länge, fick det här företaget att inse att det fanns anställda som var beredda att göra allt för att försvara sina rättigheter, säger Sintracarbóns ordförande Igor Díaz till colombianska dagstidningen El Tiempo.
Även företagsledningen slår an en försonlig ton.
– Efter den längsta strejken i vår historia är det viktigare än någonsin att vi arbeta tillsammans för att bygga vår framtid, säger styrelseordföranden Claudia Bejarano till El Tiempo.
Den stora stridsfrågan som ledde fram till strejken är dock fortfarande olöst.
Företaget vill se en omfattande omorganisering av skiften i gruvan. Enligt facket skulle förslaget innebära att 1 200 av totalt 5 500 anställda sägs upp medan de som blir kvar skulle få motsvarande 72 extra arbetsdagar per år – utan löneökningar.
Cerrejóns ledning menar att förändringen är nödvändig för att garantera lönsamheten. Sintracarbón har i sin tur gett förslaget öknamnet ”dödsskiftet”.
Enligt Industriall ska facket och företaget nu inleda en 30 dagar lång förhandlingsrunda för att försöka lösa frågan.
Kolgruvan Cerrejón
Är Latinamerikas största kolgruva och den tionde största i världen. Den ligger i norra Colombia, nära gränsen mot Venezuela.
Ägs gemensamt av de multinationella gruvbolagen Glencore, BHP och Anglo American.
Har totalt 5 500 anställda, av vilka 4 600 är fackligt anslutna.
Har sedan verksamheten inleddes 1976 fått regelbunden kritik för att skövla natur och tvinga bort ursprungsbefolkning.
FN:s särskilde rapportör för miljö och mänskliga rättigheter uppmanade den 28 september 2020 Cerrejón att upphöra med de delar av verksamheten som skadar urfolksgruppen Wayúu.
Källor: Reuters, Industriall, Banktrack, OHCHR