Det har sagts om Brasiliens president Jair Bolsonaro att han är en klon av Donald Trump. 

Och Bolsonaro har inte erkänt Bidens valseger. I stället har han beklagat att han har förlorat sin största internationell allierade, Donald Trump. Det finns starka band mellan Brasiliens gigantiska evangeliska rörelse och USA:s mäktiga pastorer. 

Biden har hotat med att införa sanktioner mot Brasilien, men det är ett hot som Bolsonaro besvarat med ett hånskratt.

”En av USA:s presidentkandidater hotar oss med handelssanktioner om vi inte stoppar avverkningen av Amazonas skog. Amazonas är vårt och ingen har rätt att lägga sig i vad vi gör.”

Edir Macedo, grundare av Pare de Sufrir (Stoppa lidandet) – en konservativ kyrkan lierad med pingströrelsen – har en förmögenhet på flera miljarder dollar. 

Pengarna bidrog till Trumps kampanj både 2016 och nu, i form av tv-annonser och betalda tidningsannonser.

Macedo bad till Gud för Trumps omval, hans tv-kanaler sände flera program där amerikanska medlemmar uppmanades att rösta på Trump. Kyrkan som han grundade i Rio de Janeiro har filialer i Miami, Houston och New York.

Och det är denna evangeliska rörelse, med tentakler i både Nord- och Sydamerika, som delvis förklarar den stora mängden av latinska röster som Donald Trump fick i Florida och Texas och av konservativa kubaner.

New York Times intervjuade pastorn Jose Rivera, en mexikan som styr över en stor evangelisk församling som till nästan 100 procent består av mexikaner.

De skiljer sig inte mycket från mexikanerna som Trump har kallat ”hombres malos”, eller knarkare med låg IQ. Men en stor del av dem som är registrerade röstare röstade för Trump.

Han har vunnit deras förtroende genom sitt försvar av familjen och motstånd mot aborter.

I Florida är svaret enkelt. Det är de konservativa kubanernas antikommunism som förklarar att många röstade på Trump. De såg Obama som en förrädare som förbättrade relationerna med Kuba. Budskapet från Trump, att Biden är socialist, gick hem bland konservativa kubanska väljare.

De amerikanska väljare som definierar sig själva som latinos uppgår till 32 miljoner, USA:s största minoritet och en stor maktfaktor i valtider.

I Latinamerika är läget just nu avvaktande.

Mexikos president, Andres Manuel Lopez Obrador har inte gratulerat Biden och inte erkänt valresultatet. Han har uttalat sig mycket försiktig och sagt att Mexiko kommer att vänta tills alla amerikanska delstater har räknat alla röster.

Relationen mellan Mexiko och USA har gått från kylig till varm. Trump och Mexikos president har skrivit på avtal som reglerar invandring och handel.

Venezuelas president Nicolás Maduro, som har varit Trumps svurne fiende, har däremot skyndat sig att gratulera Biden. Han hoppas på en nystart med USA.

Men latinamerikanerna är mycket skeptiska och försiktiga, både demokratiska och republikanska presidenter har historiskt agerat på samma sätt gentemot Latinamerika och krävt militär närvaro och allianser.

Noam Chomsky sade till mig för några år sedan att: ”Republikanerna och Demokrater är samma parti och de för samma utrikespolitik, det enda som skiljer de åt är deras skattepolitik.”

Arbetarrörelsens mäktiga organisationer i Brasilien, Argentina, Chile, Bolivia och Uruguay, ställer sig avvaktande.

De vill att den nya presidenten ska kontrollera de amerikanska företagens närvaro i regionen och teckna nya avtal om arbetsvillkor och rättigheter.

1949 publicerade Guatemalas stora författare, Nobelpristagaren Miguel Angel Asturias, sin berömda Majsmänniskor.

Asturias såg majsen, ursprungsbefolkningens äldsta och heligaste växt, som en symbol. Majsmänniskor var en skarp kritik mot den kapitalism som såg majsen som en kommersiell råvara – inte som en helig gåva från gudarna till människorna.

Plundringen av Centralamerika har inte upphört sedan Majsmänniskor gavs ut. Vid flera tillfälle har USA:s regering agerat som de amerikanska företagens förlängda arm.

Kring majsen byggdes de latinamerikanska ursprungsbefolkningarnas största kulturer: Inkariket, aztekerna, mayakulturen. Men amerikanska multinationella företag har länge gjort anspråk på majsen och bioteknikjätten Monsanto kräver patent på frön av genmanipulerad majs som företaget säljer till bönderna.

Kan Joe Biden vara ett alternativ till detta och sätta gränserna på företagarnas girighet?

Latinamerikanerna hoppas på det.

Ana L Valdes levde i exil i Sverige 32 år. Nu är hon tillbaka i hemlandet Uruguay. Hon är författare, journalist och översättare.