1. Måste jag strejka?

Det är inte olagligt att vara strejkbrytare, men vägrar du delta i strejken blir du förmodligen utesluten ur fackförbundet eftersom du bryter mot förbundets stadgar. Det har till exempel hänt under Teslastrejken.

2. Får jag lön om jag strejkar?

Om du är uttagen i strejk, eller om arbetsgivaren har svarat med en lockout så du inte får jobba, får du ingen lön av arbetsgivaren. Däremot får du konfliktersättning från ditt fackförbund. Hur stor ersättningen är beslutas av respektive förbundsstyrelse från gång till gång. Redan intjänad lön är arbetsgivaren dock skyldig att betala ut.

3. Måste jag strejka om jag inte är med i facket?

Förbundet kan bara ta ut sina egna medlemmar i strejk. Som oorganiserad har man rätt att lägga ner arbetet utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren, men man får då varken lön eller konfliktersättning.

Man får inte heller någon ersättning vid en lockout. Om du vill gå med i facket när det drar ihop sig till strejk gäller det vanligen att du inte bör vänta för länge om du vill få konfliktersättning. Karenstiden varierar mellan förbunden, så det är bäst att kolla med facket på din arbetsplats.

4. Är strejk som betald ledighet?

I och med att det är ditt förbund som betalar din ersättning förväntas du också stå till förfogande för uppgifter som kan bli aktuella. Det kan handla om att vara strejkvakt, men det är också vanligt att facket passar på att hålla medlemsutbildningar för de strejkande. Oftast upprättas en lokal konfliktorganisation på arbetsplatsen som beslutar om vilka aktiviteter som ska genomföras.

När strejken är slut är det direkt tillbaka till jobbet som gäller, så att boka en utlandsresa är ingen bra idé. 

5. Vad händer om jag har semester?

Strejk anses inte bryta en redan beviljad semester. Om ditt arbete däremot omfattas av en lockout fryser semestern inne, likaså semesterersättningen. Men de semesterdagar du går miste om under lockouten sparas och du kan ta ut dem vid ett senare tillfälle.

6. Kan jag straffas om jag strejkat?

Nej, inte om strejken följer konfliktreglerna. Om man deltar i en vild strejk däremot, alltså att man strejkar trots att man omfattas av ett gällande kollektivavtal, kan man kan bli skadeståndsskyldig och i vissa fall även förlora jobbet.

Så funkar konflikter – steg för steg

  1. Arbetsfred. När det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen är det inte tillåtet att ta till konfliktåtgärder, vare sig från arbetstagar- eller arbetsgivarparten.
  2. Förhandling. Om förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal, eller om avtal där det inte finns, brakar samman är det däremot tillåtet. Men först då det gamla avtalet löpt ut.
  3. Varsel. Om ett fackförbund vill strejka måste det varna minst sju arbetsdagar i förväg, med ett strejkvarsel. Samma sak gäller för arbetsgivarsidan om den svarar med lockout.
  4. Övertidsblockad. Ofta det första steget i en konflikt. Det innebär att arbetstagare som omfattas av blockaden vägrar arbeta övertid.
  5. Nyanställningsblockad. Stopp för nyanställningar under konflikt. Arbetsgivaren har ingen laglig skyldighet att följa blockaden, men om den bryts leder det ofta till utökad konflikt.
  6. Arbetsnedläggelse (strejk). Förbundet tar ut alla eller vissa medlemmar i strejk och då får deras arbetsuppgifter inte längre utföras.
  7. Sympatiåtgärder. Ett fackförbund som inte är direkt inblandade i konflikten kan ta ut sina egna medlemmar i strejk, även om de är bundna av ett kollektivavtal, för att hjälpa det konfliktande förbundet.
  8. Lockout. Om ett fackförbund tagit ut delar av arbetsstyrkan i strejk kan arbetsgivaren svara med en lockout av fler, eller alla arbetstagare, även de som inte är med i facket. Syftet kan vara att utarma fackets strejkkassa.
  9. Medling. Medlingsinstitutet utser medlare, som ska vara oberoende, för att försöka hitta en kompromiss som båda parter kan acceptera.