I måndags kunde Arbetet avslöja att en av åtta som fick ekonomiskt bistånd i augusti i år var sjuk med läkarintyg.

Majoriteten som vände sig till socialtjänsten hade nekats ersättning från Försäkringskassan, eller så hade den inte räckt.

– Det är uppenbart helt fel utifrån försörjningsstödets syfte. Dessutom helt fel i hur sjukförsäkringen ska fungera. Den ska täcka upp för folk som är sjukskrivna och saknar arbetsförmåga, säger Ursula Berge som är samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Förbundet organiserar majoriteten av landets socialsekreterare, den yrkesgrupp som tar emot en person som söker ekonomiskt bistånd.

Därför har även SSR granskat orsakerna till varför människor söker pengar från socialtjänsten. Och funnit att fem av sex borde omfattas av andra system.

Hälften uppger till exempel arbetslöshet. Andra orsaker kan vara för liten pension, eller att en person väntar på en ersättning den har rätt till.

Ursula Berge nämner den ersättning som en asylsökande kan få, och som betalas ut i förskott.

Medan däremot den ersättning som kan bli aktuell om personen får uppehållstillstånd, etableringsersättning, betalas ut i efterhand. Det blir ett glapp.

– Eftersom systemen är felkonstruerade hamnar nyanlända hos socialtjänsten. Försörjningsstödet blir ett system för att lappa och laga andra inkompletta system. Kostnadsansvaret vältras slentrianmässigt över på kommuner och socialtjänst.

Det påverkar också socialsekreterarnas arbete där många upplever att de jobbar med fel saker i dag, enligt Ursula Berge.

– I stället för att granska att människor säljer sina bilar och hus, skulle de kunnat göra ett aktivt socialt arbete med den där sjätte personen som har försörjningsstöd av rätt skäl. Kunde de lägga tid och pengar på den gruppen skulle sannolikheten att lyckas med sitt uppdrag bli så mycket högre.