– Nyttan med arbetskraftinvandring vill alla glömma bort, säger Patrik Karlsson, som jobbar på Svenskt Näringsliv med frågor som rör arbetskraftinvandring.

Arbetet har granskat Sushi Yama.

Företaget expanderar kraftigt, men flera anställda som har arbetstillstånd vittnar om dåliga arbetsvillkor. De säger att de inte vågar klaga eftersom de är rädda att bli av med jobben och därmed måste åka tillbaka till sitt hemland.

– Man utnyttjar människors desperata längtan att komma till Sverige. Men när de väl kommer hit hamnar de i ett mörker, säger kommunalrådet Boel Godner (S) i Södertälje.

Systemet med arbetstillstånd göder, enligt henne, de kriminella nätverken som drar in stora pengar på fusk inom arbetslivet. 

Sedan 2008 är det arbetsgivaren – inte myndigheterna – som avgör om det behövs utländsk arbetskraft utanför EU inom en bransch.

Svenskt Näringsliv drev på för att införa dagens system.

– Det beror på att vi under lång tid haft kompetensbrist, säger Patrik Karlsson. 

Från arbetsgivarhåll brukar det framhållas att den svenska industrin behöver välutbildade utländska ingenjörer. Men enligt LO ges 40 procent av arbetstillstånden till lågkvalificerad arbetskraft.

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, tycker att det finns många bra saker med dagens system för arbetskraftsinvandring. Bild: Ernst Henry Photography AB

Städare, restaurangpersonal och skogsplanterare som rekryteras från andra kontinenter. 

Patrik Karlsson säger att han hört kritiken förr.

– Företagen i de här branscherna behöver den här personalen och har lika svårt att rekrytera personal som de som söker IT-tekniker, säger han.

En vanlig invändning är att om bara lönen skulle höjas skulle fler i Sverige vara beredda att ta jobben.

Patrik Karlsson anser att det resonemanget inte håller. Han tar byggbranschen som ett exempel. 

– Där är lönerna jämförelsevis oerhört höga. Det finns flera som tjänar 30 000 – 40 000 kronor i månaden. Trots det har byggföretagen svårt att hitta arbetskraft och få ungdomar väljer bygglinjer på gymnasiet. Så tyvärr, det hjälper inte att höja lönen. 

Från fackligt håll vill LO se stora förändringar av dagens system.

– I de mer lågkvalificerade jobben finns redan arbetssökande i Sverige som inte har så hög utbildning. Om de lediga tjänsterna i stället besätts med tredjelandsmedborgare så blir det svårare för de arbetssökande som redan finns i Sverige att komma in på arbetsmarknaden, säger Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

LO vill framförallt återinföra arbetsmarknadsprövningen. Det innebär att facket endast vill tillåta arbetskraftsinvandringen i vissa yrken där det, enligt Arbetsförmedlingen, finns en brist på kompetens.

Facket överväger också att kräva att företag som anställer personal från länder utanför EU ska deponera tre månadslöner. Detta för att minska risken för att arbetstagare blir lurade på lön.

LO kräver också att det erbjudande som en arbetsgivare ger en utländsk arbetare ska vara bindande.

Tove Nandorf på LO villl se stora förändringar i dagens system för arbetskraftinvandring.

I dag kan till exempel en restauranganställd erbjudas en månadslön på drygt 26 000 kronor. Men i samma ögonblick som hen träffar arbetsgivaren så kan villkoren omförhandlas, inte sällan till det sämre. 

Men med tanke på att kring 4,3 miljoner människor är sysselsatta i Sverige borde inte 22 000 arbetstillstånd spela någon större roll för den svenska arbetsmarknaden?

LO håller inte med om det. 

– Det är en principfråga. Oavsett hur många det är så är det en osund princip som göder kriminalitet, säger Tove Nandorf.

Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv tycker att beskrivningen om kriminalitet är tveksam. 

– Det finns tyvärr för lite hårda fakta rörande omfattningen och ofta blandas arbetskraftsinvandring samman med europeisk arbetskraft eller sådan som befinner sig i Sverige illegalt. Oavsett måste den kriminella verksamheten bekämpas. Man måste göra allt man kan för att komma åt det. Det sänker ju legitimiteten för ett system som vi tycker är bra, säger han.

Han påpekar att de företag som är med i Svenskt Näringsliv har förbundit sig att följa kollektivavtalen. Det har med andra ord inte rätt att dumpa löner och villkor.

Att företagen ska deponera tre månadslöner ser han som ett verklighetsfrämmande.

– Då förstår man inte under vilka knappa förhållanden som dagens småföretag verkar, säger Patrik Karlsson.   

Att som LO föreslår göra jobberbjudande till bindande avtal tror han också vore fel väg att gå. 

– Det vore en grav inskränkning av avtalsfriheten. 

Anställda och företag ska ha rätt att omförhandla sina avtal. Han tror inte att det hjälper för att komma åt företag som vill fuska.

– Då kan man ju bara skriva ett jättefint jobberbjudande och sedan kräva tillbaka pengar under bordet. Det har konstaterats i utredningar att det det är ett trubbigt och ineffektivt sätt att komma åt fusket.

Patrik Karlsson säger att Svenskt Näringsliv istället efterfrågar en bättre myndighetssamverkan, lättnader i sekretessbestämmelser, fler kontroller och att arbetskraftsinvandrares möjlighet att byta arbetsgivare ska stärkas.

De senaste månaderna har debatten om det svenska systemet för arbetskraftsinvandring blivit allt aktuellare. 

I februari tillsatte regeringen en utredning om vad Sverige ska göra för att ”attrahera internationell kompetens”.

Men de senaste tiden har migrationsdebatten växt och Moderaterna som la fram reformen 2008 har, precis som andra partier, flyttat sina positioner och vill se ett stramare regelverk.

Under sommaren beslutade riksdagen om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredningen ska lämna förslag om hur straffen ska skärpas för arbetsgivare som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring samt lägga förslag om bindande anställningsavtal.

Utredningen ska komma med sitt slutbetänkande senast den 1 november 2021.