Anna Forsman är vårdbiträde, och hör till en yrkesgrupp som haft svag löneutveckling de senaste fem åren. Andra grupper har prioriterats av både politikerna och facken.

Lista: Så har lönerna ökat i välfärds­yrkena – se hur din yrkesgrupp ligger till

ARBETET GRANSKAR. Det är eftermiddag och vårdbiträdet Anna Forsman har precis sovit ut efter nattens arbetspass på Sjöglimtens korttidsboende i centrala Norrtälje.

Från halv nio på kvällen till kvart i sju på morgonen har hon med coronavisiret för ansiktet tagit hand om de äldre som är där tillfälligt. Någon vill ha en nattmacka, en annan vill prata lite grand och sedan ha hjälp med att ta sig tillbaka till sängen.  

Redan som 18-åring fick Anna Forsman ett sommarjobb som vårdbiträde. Det var för tjugo år sedan. Men hon är långt ifrån den med längst erfarenhet på sin arbetsplats.

2018 fanns 78 000 vårdbiträden i Sverige

– Jag har flera kollegor som är i 60-årsåldern. De har jobbat hela sitt liv som vårdbiträden. De sitter ju på en jättekunskap, säger hon.

Men när avtalsrörelsen inom kommuner och regioner nu har dragit igång vill Kommunal fortsätta att satsa på dem som har yrkesutbildning.

Dit räknas inte Anna Forsman och de andra vårdbiträdena.

På fem år, från 2014 till 2019, har lönerna för lärare ökat med över 19 procent.

För vårdbiträden med mindre än 9 procent, visar den jämförelse som Arbetet gjort av hur mycket lönerna har ökat inom välfärdssektorn. 

Också städare ligger i botten av löneligan. Deras löner har bara stigit en hårsmån mer, procentuellt sett, än vårdbiträdenas. Detsamma gäller läkarlönerna.

Undersköterskorna som, liksom vårdbiträdena, ofta är medlemmar i Kommunal har emellertid haft en bättre löneutveckling. 

Vinnare och förlorare i löneutveckling sedan 2014

Exempel på sju yrkesgrupper i välfärden där löneutvecklingen i procent sett väldigt olika ut de senaste fem åren.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Medellön för ovanstående yrken 2019

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, menar att det finns förklaringar till varför vårdbiträden halkat efter.

Det har funnits många sökande till de jobb som inte kräver särskild utbildning. Då pressas lönerna.

– Bland städarna har många dessutom en tidsbegränsad anställning. Det håller tillbaka lönerna.

Samtidigt går Kommunals lönepolitik ut på att yrkesutbildning ska löna sig. En undersköterska ska tjäna betydligt mer än ett vårdbiträde.

– Fortfarande skiljer det alldeles för lite i lön mellan dem som har relevant utbildning och dem som inte har det, säger Johan Ingelskog, som i Kommunals löneförhandlingar i höst återigen kommer att kräva extra pengar för de yrkesutbildade medlemmarna.

Det har satt spår i statistiken: 2014–2019 steg undersköterskornas löner med nästan 14 procent. Men Kommunal vill se mer.

Pandemin har visat hur viktigt det är att personalen i äldreomsorgen är utbildad, anser förbundet, som hoppas att undersköterska snart ska bli en skyddad yrkestitel.

Jag har flera kollegor som är i 60-årsåldern. De har jobbat hela sitt liv som vårdbiträden. De sitter ju på en jättekunskap

Anna Forsman

Utbildning och erfarenhet ska alltså löna sig mer. Med den lönepolitiken är det på sätt och vis logiskt att vårdbiträden och städare har haft den sämsta löneutvecklingen.

Och att gapet till andra grupper i kommuner och regioner växer.

Vad säger du till de medlemmar som saknar rätt utbildning och känner att Kommunal inte prioriterar dem?
– Jo vi prioriterar dem, invänder Johan Ingelskog. Vi ser till att de får ökade reallöner, och att de får löneökningar i nivå med märket.

”Märket” är de löneökningar som industrins anställda fått i sina avtal, sammanlagt omkring 11 procent perioden 2014–2019.

Enligt statistiken från SCB har vårdbiträden och städare fått mindre än så, medger Johan Ingelskog.

Men SCB-siffrorna, som gäller hela gruppen av vårdbiträden eller städare, hålls nere av att erfarna anställda slutar och ersätts med nya med lägre lön.

– Ser man till de enskilda individer som har varit kvar i yrket hela perioden har löner höjts i takt med märket. Det ser vi i vår egen lönestatistik, säger Johan Ingelskog.

Kommunals avtalssekreterare tillägger att han inte är nöjd med att lönerna för vårdbiträden och städare ökat så långsamt. Men för de här yrkena måste facket använda andra metoder, anser han.

Kommunal vill att de som saknar yrkesutbildning ska få bättre möjligheter att utbilda sig. Samtidigt arbetar Kommunal för att höja den lägsta lön man kan ha enligt kollektivavtalet och för att färre ska ha tidsbegränsade anställningar.

Vårdbiträdet Anna Forsman förstår att Kommunal i årets avtalsrörelse vill satsa på yrkesutbildade. 

– Det är en bra tanke att alla ska vara formellt utbildade, men det är inte alltid så lätt att bli det. Jag har en annan gymnasieutbildning och då har man inte förtur för att gå en vuxenutbildning, säger hon och tillägger att det är bra när arbetsgivare erbjuder interna utbildningar för att komma vidare.

Hennes yrke innebär stort ansvar och det ska man ha betalt för, poängterar hon. Ett erfaret vårdbiträde måste också kunna få en bra löneutveckling.

– Det måste också skilja mellan om man jobbat länge eller om man är nybörjare.

Kommunal och avtalsrörelsen

Kommunal organiserar 511 000 medlemmar. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden.

Kommunal kräver löneökningar på 3 procent plus ett särskilt löneutrymme på 0,5 procent mer till yrkesutbildade yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg. 

SKR är huvudmotpart i förhandlingarna. Organisationen samlar kommuner och regioner som totalt har nästan 1,2 miljoner anställda. 

SKR vill helst ha sifferlösa avtal med individuella löner som förhandlas lokalt.

Medan vårdbiträden och städare sackar efter har landets lärare desto starkare uppbackning. I valrörelsen 2014 tävlade partierna om vem som ville gynna lärarna mest.

Sedan dess har lärarlönerna stigit med närmare 20 procent. Statliga extrapengar till lärarnas löner i kombination med lärarbrist har givit effekt.

Också sjuksköterskor har haft vinden i ryggen. Deras yrke ligger i topp i Arbetsförmedlingens ”brist-index”, och för specialistutbildade sjuksköterskor har lönerna stigit 18–19 procent 2014–2019.

Socialsekreterare är ett annat bristyrke, där behoven växte ytterligare efter flyktingvågen 2015.

Marknadskrafterna, alltså tillgång och efterfrågan, har fått större spelrum, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKR, när han ska förklara varför löneökningarna blivit så olika de senaste åren.

– För en gångs skull har marknadskrafterna hjälpt grupper som man vill gynna av jämställdhetsskäl, säger ekonomiprofessorn Lars Calmfors. 

Att sjuksköterskorna har fått höga löneökningar under de senaste åren förklaras av ”en extrem sjuksköterskebrist”, påpekar Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

–  Vi ser 12 000 sjuksköterskor som har lämnat vården.

Och trots lönelyften är hon bekymrad:

– Genomsnittet kan ju se bra ut. Men arbetsgivarna har lagt de högsta löneökningarna på de yngsta som har lägst löner. Det har skett på bekostnad av de äldre och mer erfarna och lett till bristande möjlighet till lönekarriär, säger Annelie Söderberg.

Detta går stick i stäv med Vårdförbundets strävan att det ska vara möjligt att göra lönekarriär i yrket och därför måste de som är skickligast och mest erfarna, ”de som chefen frågar”, ha betydligt mer.

Enligt vårdbiträdet Anna Forsman brukar inte de årliga lönediskussionerna leda till osämja mellan olika yrkesgrupper på arbetsplatsen.

Under ett helt yrkesliv kan en sjuksköterska inte höja sin månadslön med mer än kanske 7 000 kronor, säger Annelie Söderberg.

– Så ser det ut i den kvinnodominerade välfärdssektorn. Det är väldigt liten lönespridning. Vi vill öka den, för att öka yrkets attraktionskraft.

Hon jämför med IT-ingenjörer, en grupp med ”ungefär samma utbildningsnivå och svårighetsgrad, även om sjuksköterskor räddar liv”. Deras lönekarriär kan börja vid 30 000 kronor i månadslön och sluta vid 60 000.

Tillbaka till Norrtälje och vårdbiträdet Anna Forsman. Exakta siffror från lönekuvertet är, som så ofta, lite känsligt eller ovant att prata om. Efter 20 år i yrket har hennes lön gått upp ”lite”.

Något extra i plånboken har det blivit för henne, eftersom hon har arbetsuppgifter utanför tjänsten. Som att beställa förrådsvaror och sådant som behövs för att de boendes larm ska fungera.

Den årliga lönediskussionen brukar inte leda till vare sig bråk eller dålig stämning.

”Nej, nej, absolut inte”, försäkrar Anna Forsman. Snarare är de olika yrkesgrupperna rörande överens om att vårdyrkenas status behöver höjas så att fler ”vettiga människor” söker sig dit. 

– Vi känner väl allihopa att vi sitter i samma båt. Alla är nog överens om att vi bör ha högre lön.

Därför har vissa yrken fått bättre löne­utveckling än andra

1. Marknadskrafter 
En del yrken där det råder stor brist har haft en god löneutveckling senaste åren, till exempel sjuksköterskor.

2. Facket prioriterar ett visst yrke
Ett förbund kan välja att prioritera en viss yrkesgrupp i avtalsförhandlingar. Till exempel för att den gruppen historiskt halkat efter eller att gruppen inte får rätt betalt i förhållande till sin utbildningstid. Kommunal har till exempel satsat extra på undersköterskor.

3. Plötsliga samhällsförändringar
Efterfrågan på bland annat socialsekreterare ökade i och med att många personer kom till Sverige på flykt från krig runt 2015.

4. Statliga satsningar 
Lärare har fått statliga pengar till ökade löner och det har för vissa i den yrkesgruppen gett mer i plånboken.

5. Utbildning 
Yrken med längre utbildningstid får ofta en snabbare löneökning än yrken med lägre utbildningskrav.

6. Mitt i debatten 
Om ett fackförbund är starkt och får genomslag för sin beskrivning av läget kan de få gehör hos politiker och öka chansen till framgång i förhandlingar.  

7. Sifferlösa avtal
Yrkesgrupper med sifferlösa avtal kan gå över märket i lokala förhandlingar.