Det är inte bara omställningen till mer klimatneutrala verksamheter som får oljebolagen att dra åt svångremmen.

Historiskt prisfall på olja under våren på grund av coronapandemin har lett till massuppsägningar.

I juni meddelade brittiska BP att 10 000 anställda, närmare 15 procent av all personal, måste lämna företaget innan årsskiftet.

Vd Bernard Looney konstaterade att BP måste återuppfinna sig för att komma ur krisen som ett ”smalare, snabbare och mer klimatsmart” företag.

Denna vecka meddelar den brittisk-nederländska oljekoncernen Royal Dutch Shell att personalstyrkan ska dras ned med uppemot 9 000 anställda. Det motsvarar drygt 10 procent av alla medarbetare.

Neddragningen ingår i en stor omställning mot lägre koldioxidutsläpp, enligt bolaget. I våras ställde Royal Dutch Shell in all aktieutdelning för första gången sedan andra världskriget på grund av coronakrisen.

Amerikanska Chevron konstaterade i slutet av maj att uppemot 7 000 av bolagets 45 000 anställda kan tvingas lämna bolaget under året.

Även amerikanska ExxonMobil, som 2011 var världens största bolag sett till marknadsvärde, har börjat se över möjligheten att skära ned på personalstyrkan. Efter frivilliga uppsägningar i Australien går bolaget nu igenom personalkostnader i de drygt tjugo länder där det är verksamt.

När oljebolagen skär ned slår det också hårt mot globala oljeservicebolag. Världens största, Schlumberger, gav i somras det beska beskedet att en femtedel av alla anställda, 21 000 personer, sägs upp.