Den 31 oktober löper avtalen ut för industrins anställda, liksom för Kommunals medlemmar i kommuner och regioner.

Medan facken inom industrin står fast vid sitt lönekrav på 3 procent, som formulerades före coronautbrottet, anser arbetsgivarna att det praktiskt taget inte finns något utrymme att höja lönerna alls.

Ekonomiprofessorn Lars Calmfors delar bedömningen att utrymmet för löneökningar är mycket begränsat.

– Jag har tidigare, under högkonjunkturen, hävdat att löneökningarna i Sverige är för låga. Men i detta akuta läge finns inte något större utrymme för löneökningar generellt, säger Lars Calmfors.

Men det betyder inte att alla löner måste förbli oförändrade.

Lars Calmfors har i flera år argumenterat för att lönerna på delar av arbetsmarknaden, som skolan, sjukvården och äldreomsorgen, behöver öka snabbare än lönerna i industrin.

Detta för att kunna dra till sig arbetskraft och möta en ökande efterfrågan på välfärdstjänster.

– Behovet av större löneökningar i de här sektorerna har snarast accentuerats av pandemin, säger Lars Calmfors.

– Vi visste redan att det råder brist på utbildad personal inom äldreomsorgen. Och att personalbristen i vård och omsorg kommer att öka då befolkningen åldras.

– Till det kommer nu insikten att standarden i äldreomsorgen måste höjas. Under pandemin har vi sett problemen.

Lars Calmfors skissar ett scenario där lönerna ökar med 2 till 3 procent i ett ettårigt avtal för Kommunals medlemmar i vården och omsorgen, medan industrins löneökningar hamnar nära noll.

– Det är inte en exakt rekommendation, förtydligar Lars Calmfors. Men jag skulle inte se en sådan utgång som orimlig.

– Kommunal borde ha goda möjligheter att få igenom högre löneökningar för sina medlemmar än i industrin. Det finns förmodligen ett starkt stöd i den allmänna opinionen för det. Under pandemin har Kommunals medlemmar fått bära ett tungt lass i form av hårt arbete och stora risker för att bli smittade.

Är Kommunals krav om löneökningar med 0,5 procent utöver industrins ”märke” i underkant?
– Det är ett ganska blygsamt krav, svarar Lars Calmfors. I synnerhet som det inte finns någon stor löneglidning för Kommunals medlemmar. Ingen kan påstå att det är ett aggressivt krav.

Hur kan kommuner och regioner höja lönerna när ökad arbetslöshet gör att deras skatteintäkter minskar?
– Visst har de mindre skatteintäkter. Men det är statens uppgift att kompensera dem för det. Det verkar ju nu också ske, säger Lars Calmfors.

– I vanliga fall vill vi inte att konjunkturstöd ska spilla över i högre löneökningar. Men i det här fallet måste en del få gå till det. Det är ju strukturellt riktigt på längre sikt.