Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Lagen som antogs den 30 augusti ger migrantarbetare rätt att byta jobb utan att först inhämta tillstånd från arbetsgivaren. 

Om sex månader inför Qatar dessutom som första land i regionen lagstadgad minimilön. Då ska migrantarbetare i samtliga sektorer få minst 1 000 rial, motsvarande närmare 2 400 kronor, per månad.

Arbetsgivare som inte själva står för mat och husrum ska också betala traktamente.

Förändringarna följer på en tidigare lagändring som för två år sedan gav migrantarbetare rätt att lämna landet utan arbetsgivarens godkännande. 

Med de nya reformerna uppfyller Qatar sitt löfte från 2016 om att avskaffa kafalasystemet, anser FN:s arbetsmarknadsorgan ILO.

Men vägen dit har varit lång.

Och det system som ofta jämförts med modernt slaveri avskaffades inte på grund av den absoluta monarkin plötsligt började bry sig om mänskliga rättigheter, menar Byggnads ordförande Johan Lindholm till Arbetet Global.

– Den här förändringen beror inte på god vilja utan helt på det enorma tryck som skapades med BWI och Byggnads i spetsen, säger han.

– Vi uppmärksammade tidigt att samtidigt som stater använder idrottsevenemang för att förbättra sitt rykte så struntade man i villkoren för arbetarna som byggde arenorna.

Qatar har, liksom resten av Gulfstaterna, länge varit beroende av billig arbetskraft från utlandet. Men frågan om migrantarbetarnas svåra situation fick ökat uppmärksamhet sedan landet tilldelats värdskapet för herrfotbolls-VM 2022. 

Antalet migrantarbetare ökade kraftigt när den absoluta monarkin mångmiljardsatsade på att bygga arenor och infrastruktur.

Samtidigt ökade rapporterna om övergrepp – och antalet dödsfall i olyckor eller överhettning sköt i höjden. 

Den internationella fackföreningsrörelsen – anförd av det globala byggfacket BWI där Byggnads ingår – inledde tillsammans med ideella organisationer en kampanj för bättre villkor.

– När miljardarenorna skulle byggas var det ofta under rent skandalösa villkor och det var migrantarbetare som hade det allra sämst, säger Johan Lindholm.

När kafalasystemet nu skrotas hyllas det utskällda emiratet av många tidigare kritiker. 

Världsfacket Ituc menar att Qatar visar ”ledarskap”. ILO kallar beslutet ”historiskt”.

Amnesty International anser att landet ”äntligen rör sig i rätt riktning”, även om människorättsorganisationen anser att minimilönen borde vara högre och efterlyser hårdare tag mot arbetsgivare som fuskar med utbetalningarna.

– Qatar måste också slå ner på illegala rekryteringsavgifter som försätter många arbetare i skuldslaveri, säger Steve Cockburn, chef för enheten för ekonomisk och social rättvisa, i ett uttalande.

Johan Lindholm delar uppfattningen att mycket återstår att göra. Samtidigt som han hoppas att att Qatars beslut får positiva konsekvenser i resten av regionen.

– Självklart hoppas vi detta får ringar på vattnet. Som det ser ut i dag så fortsätter samma trafficking där jobbmäklare slussar människor kontinuerligt runt Gulfen under slavliknande förhållanden.

Kafalasystemet

När fackföreningsrörelsen och människorättsorganisationer talat om ”modern slaveri” i Qatar är det just kafalasystemet som avsetts.

Systemet har knutit vistelserätt i landet till anställning och inneburit att gästarbetare varken kunnat byta jobb eller säga upp sig. Arbetsgivare har också ensidigt kunnat deportera utländska anställda.

Kafalasystemet växte fram under 1950-talet för att förse Gulfstaternas expanderande oljeindustri med arbetskraft, mestadels byggjobbare från Syd- och Sydostasien.

I flera andra länder i regionen är systemet alltjämt i bruk.