Efter åtta månaders paus tar LO, PTK och Svenskt Näringsliv nu upp förhandlingarna om trygghet och omställning på arbetsmarknaden.

Schemat är pressat. Senast den 30 september ska förhandlingarna gå i mål, annars hotar politikerna att förändra arbetsrätten genom lagstiftning.

Jämfört med när förhandlingarna avbröts i december 2019 har förutsättningarna klarnat. Men det gör inte att vägen till en överenskommelse blivit lättare:

• Regeringens utredning om arbetsrätten har lagt fram förslag som ska genomföras om fack och arbetsgivare inte kommer överens. De ger arbetsgivarna stora fördelar, främst fler undantag från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist och minskade kostnader i de fall en tvist uppstår efter att en anställd sagts upp av personliga skäl. Facken ogillar förslagen starkt, men inte heller Svenskt Näringsliv är entusiastiskt. Förslagen går inte tillräckligt långt, enligt arbetsgivarna, som saknar ett helhetsgrepp på problemen.

• Tre arbetsgrupper har tagit fram underlag åt parterna. De visar på alternativa sätt att förändra las, stärka stödet för dem som måste ställa om till nytt jobb och bygga upp en arbetslöshetsförsäkring i fackens och arbetsgivarnas regi. Lösningarna är i många fall konkreta – men de visar också hur komplicerade och känsliga förändringarna skulle bli.

• LO, som i vintras var djupt splittrat i synen på förhandlingarna, har enats. LO:s förhandlare har nu betydligt stramare direktiv. LO  ”ska inte medverka till att förändra reglerna om saklig grund för uppsägning i las”, och inte heller ”medverka till att de tvingande reglerna i las görs dispositiva, ens genom centralt kollektivavtal”. Att lagstiftning är dispositiv betyder att den kan ersättas av bestämmelser i avtal.

Formuleringarna är hämtade ur en motion från det största LO-förbundet, Kommunal.

Enligt ordföranden Tobias Baudin ger de inte utrymme för kompromisser om vad som är saklig grund för uppsägning.

– Saklig grund ska vara kvar precis som i dag.

Ser du det som tabu att ens tala om vad som är saklig grund för uppsägning i de här förhandlingarna?
– Ja precis. Den frågan finns inte på bordet, svarar Tobias Baudin, som tillägger att de delar av arbetsgruppernas underlag som handlar om saklig grund inte längre är relevanta.

När LO inte ens vill diskutera vad som ska anses vara saklig grund för uppsägning minskar rimligen utrymmet för kompromisser.

Saklig grund för att säga upp en anställd är i praktiken arbetsbrist eller personliga skäl, det vill säga att den anställde har misskött sig eller presterar för dåligt.

Arbetsgivarna ser svårigheterna att säga upp av personliga skäl som det största problemet med dagens arbetsrätt, och att förenkla sådana uppsägningar har varit ett av Svenskt Näringslivs viktigaste mål för förhandlingarna.

Planen var att fack och arbetsgivare skulle förhandla om löner våren 2020, och sedan förhandla om trygghet och omställning under fredsplikt. Men coronakrisen gjorde att löneförhandlingarna sköts upp.

Kollektivavtalen inom industrin löper nu ut den 30 oktober. Om förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv misslyckas kan frågor om exempelvis visstidsanställning och hyvling lyftas in i löneförhandlingarna, åtminstone på en del avtalsområden.

Då gäller inte fredsplikt.

Att göra upp om anställningstryggheten var svårt redan från början, och utvecklingen under våren och sommaren har knappast gjort det enklare.

För en uppgörelse talar främst att alla inblandade, från Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl och Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen till PTK:s förhandlingsledare Martin Wästfelt och LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, ser en uppgörelse som avgörande för den svenska modellens framtid.

Att LO vägrar att diskutera saklig grund för uppsägning är ”inte så dramatiskt”, säger Seko:s ordförande Valle Karlsson.

– Även vår motpart har nog en lista på saker som de inte tänker förhandla om.

Och även om förändringar av saklig grund-begreppet är tabu för LO återstår flera delar av anställningsskyddet som facket skulle kunna kompromissa om, enligt Arbetets källor.

Ett exempel är företagens kostnader när anställda sägs upp av personliga skäl och väljer att ogiltigförklara uppsägningen, som då löper på så länge tvisten pågår. Ett annat är undantagen från turordningen.

Om förhandlarna har en uppgörelse klar den 30 september återstår en lång väg innan den blir verklighet.

Uppgörelsen ska först godkännas av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. För LO:s del krävs att 60 procent av LO:s representantskap accepterar den.

Sedan måste parterna övertyga politikerna. Deras medverkan behövs dels för att ändra i las, dels för att finansiera bättre studiefinansiering och arbetslöshetsförsäkring.