Fler medlemmar strömmar till a-kassorna och de arbetslösa får del av tillfälliga, mer generösa a-kasseregler.

Mitt under coronakrisen med sina snabba politiska svängningar lägger regeringens utredare av a-kassan sista handen på sina förslag som ska stöpa om systemet i grunden.

– Det är en jättestor utmaning, sammanfattar den statliga utredaren Maria Hemström Hemmingsson läget att utreda något i en sådan föränderlig tid.

På grund av coronaviruset har utredningen begärt längre tid för att hinna bli klara med sitt uppdrag. Nu är slutdatum 15 juni i år. 

Men redan nu bekräftar Maria Hemström Hemmingsson att hon kommer att lägga ett förslag om att ersätta dagens arbetsvillkor – att du måste ha jobbat en viss tid för att få a-kassa, med ett inkomstvillkor – att du kvalificerar dig genom att visa upp vad du tjänat.

I korta drag innebär det att du i stället för att behöva samla in arbetsintyg som bevisar hur mycket du jobbat skulle kunna komma åt uppgifterna direkt via Skatteverkets sajt.

– Med ett inkomstvillkor kommer det att bli mycket lättare för de som har timanställningar, många olika arbetsgivare eller som jobbar i gigekonomin att visa vilka inkomster de har haft och därmed kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen, säger hon. 

Utredningens uppdrag har varit att se till så att fler kan kvalificera sig till a-kassan. Och att se över om arbetsvillkoret kan ersättas av ett inkomstvillkor.

Men det återstår att se exakt hur mycket inkomst som kommer krävas för att kvalificera sig och hur lång tid man får på sig att tjäna in den för att den ska räknas.

Hon är dock övertygad om att det här förslaget hade underlättat för de tillfälligt anställda som i coronatider förlorat sina jobb.

Kommer inkomstvillkoret att motsvara dagens arbetsvillkor fast i pengar? 
– Vår ambition har varit att inte försämra villkoren, och jag bedömer att det, om något, kommer att vara lättare att kvalificera sig för rätten till ersättning med det inkomstvillkor som utredningen föreslår, än med dagens arbetsvillkor. 

En utmaning för utredningen så här i coronatider har varit att förhålla sig till principen om att förslagen inte ska leda till att statens utgifter ökar.

Men här finns ett problem. Utredningen utgår från hur stora statens utgifter för a-kassan var 2017, alltså de senaste siffrorna som finns.

Då var arbetslösheten relativt låg och få kvalificerade sig för att få a-kassa. Med andra ord – budgeten var liten.

Hade utredarna i stället utgått från hur stora statens utgifter är nu hade de haft helt andra möjligheter, med tanke på att budgeten för a-kassan är större i coronatider. 

Finns det en risk för att de förslag ni lägger mitt under coronakrisen framstår som snåla, med tanke på att man nu har tillfälliga, mer generösa a-kasseregler på plats? 
– Det går naturligtvis inte att utesluta det. Vårt krav på budgetneutralitet sätter väldigt tydliga begränsningar för vad vi kan föreslå i termer av tak och nivåer. 

I juni fick utredningen ett extra uppdrag, i linje med januariavtalet, att föreslå hur a-kassan ”kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd”.

Men Maria Hemström Hemmingsson poängterar samtidigt att kravet på att hålla sig inom befintlig budget för a-kassan (alltså räknat för år 2017) gör att de behöver se över hela systemet. 

Att göra det samtidigt som det pågår en parallell utredning av lagen om anställningsskydd och en coronasmitta sprids i samhället är minst sagt svårt, poängterar utredaren.

Hon säger att arbetslöshetsförsäkringen är en pusselbit i det som påverkar hur arbetsmarknaden fungerar.

Och att andra pusselbitar är Arbetsförmedlingen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken samt regelverket om anställningsskydd.

– Det har varit en utmaning att utreda en pusselbit när även de andra pusselbitarna är under utredning och omvandling. Det går inte att utesluta att det sedan kommer diskussioner kring hur det förslag som läggs av utredningen om anställningsskydd klickar med det förslag som vi lämnar. 

Att jobba med utredningen i tider av corona och stigande arbetslöshet har gjort Maria Hemström Hemmingsson övertygad om att det är bra att skapa ett nytt och mer enhetligt regelverk.

Utredningen kommer även föreslå att regelverket görs mer flexibelt för att politiker ska kunna genomföra förändringar samtidigt som grundläggande principer ligger fast över tid. 

– Om vi lyckas skapa ett system där de stora, grundläggande principerna ligger i lag och andra saker som politikerna historiskt sett varit inne och petat i ligger i förordningar blir det lättare att förstå reglerna samtidigt som vi undviker det lappverk av regler som arbetslöshetsförsäkringen har blivit.