Det är bråda dagar på regeringskansliet.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) har ägnat morgonen åt storvarslet på flygbolaget SAS, och slår sig nu tungt ner i en orange fåtölj i ett konferensrum på arbetsmarknadsdepartementet. 

– De varslade 5 000 anställda i morse eftersom de gör bedömningen att flyget inte kommer att komma igen de närmaste åren, säger han krasst. 

I fåtöljen intill sitter arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) med en kopp kaffe i handen. 

– Vi jobbar oerhört hårt och intensivt och har gjort så i ett par veckor. Men vi har insett att vi kommer att behöva vara uthålliga, säger hon. 

De bägge ministrarna har tillsammans en stor del av framtiden för svensk arbetsmarknad på sina bord. I dag presenterar de den nya referensgrupp mellan regeringen och arbetsmarknadens parter som har sitt första möte på tisdagsförmiddagen. 

Eva Nordmark menar att det är angeläget att se till att de politiska krisåtgärderna verkligen synkar med parternas system med kollektivavtal. 

– Det är väldigt viktigt för oss att vara snabbfotade och lyhörda, att ha koll på hur det funkar i praktiken, säger hon.

Samtidigt har det redan kommit en strid ström av synpunkter och kritik mot regeringens krisåtgärder från just arbetsmarknadens parter. 

Efter fjolårets stora nedskärningar på Arbetsförmedlingen återställdes en del av budgeten i regeringens vårbudget. Förvaltningsanslagen, alltså det som används till exempelvis arbetsförmedlare och lokaler, ökades med 300 miljoner och pengarna till arbetsmarknadspolitiska program ökades med ungefär 1,8 miljarder. 

Men det är inte tillräckligt menar både arbetsgivarorganisationer och fackförbund som vill se ytterligare miljarder till myndigheten med anledning av coronakrisen. 

– 2019 var ett jättetufft år för myndigheten. Vi har tillfört resurser och tillför nu extra medel för 2020. Vi behöver återkomma när det gäller de kommande åren, säger Eva Nordmark.

Hon menar att mer pengar till Arbetsförmedlingen inte kommer att komma i någon ändringsbudget utan i så fall i höstbudgeten.

Samtidigt har röster höjts från fackligt håll om att den planerade reformen av myndigheten, där externa aktörer ska ta över all jobbmatchning, borde sättas på paus under krisen. 

Tidsplanen för reformen har tidigare förlängts med ett år, och i början av coronakrisen meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att de politiska förhandlingarna om reformen var satta på en tillfällig paus. En paus som nu är avslutad, meddelar hon. 

– Vi har börjat de samtalen igen nu efter påsken.

Gäller fortfarande beskedet att reformen ska vara genomförd 2022?

– Det som gäller är att vi precis har startat en försöksverksamhet. Den verksamheten kommer vi att dra erfarenheter och slutsatser av. Vi har ännu inte bestämt att vi ska göra om någon tidsplan. 

Ett annat område där facken har haft synpunkter är förändringarna av a-kassan. Hittills har kraven lättats för den som vill gå med och taket höjts för hur mycket pengar man får ut som arbetslös under de första 100 dagarna. 

Men de 100 dagarna är snart slut för de som förlorade jobben tidigt i krisen menar LO som nyligen krävde att tidsgränsen ska förlängas. Eva Nordmark vill inte svara på om hon tycker att det är en god idé.

– Vi värderar just nu en hel del olika förslag. Jag har ingen mer kommentar på det just nu.

Förändringarna i a-kassan är tillfälliga enligt överenskommelsen med regeringens samarbetspartier. Samtidigt betonar Eva Nordmark hur viktigt det är för omställningen på arbetsmarknaden med en ”god arbetslöshetsförsäkring”.

Det låter på dig som att du är nöjd med förändringen och gärna skulle vilja ha den kvar?

– Nej nu la du ord i min mun. Jag är väldigt stolt över att vi så kraftfullt har förstärkt arbetslöshetsförsäkringen. Jag värnar en bra arbetslöshetsförsäkring också i framtiden och vi har en utredning som sitter och jobbar med det här just nu. Men vi är överens med samarbetspartierna om att det här är tillfälligt i år. 

Även näringslivet har kritiserat regeringen för att krisåtgärderna hittills varit otillräckliga. Svenskt Näringsliv menar att man borde öka satsningarna för att rädda krisande företag, från dagens cirka 2 procent av BNP till ungefär 4 procent. Ibrahim Baylan ler snett när han hör siffran.

– Jag måste ändå säga att det är extraordinära tider. Vi har under sex veckor presenterat åtgärder och stöd på närmare 130 miljarder och därutöver ställt runt 500 miljarder i olika garantier och lån. Men jag tror att det är ett uttryck för den osäkerhet och desperation en hel del branscher möter, säger han.

Näringslivet efterfrågar mer direkta stöd till företagen, likt det som finns i Danmark där företag kan få ersättning för delar av sina fasta kostnader, och inte bara för lönekostnaderna genom permitteringsstöd som i Sverige.

Näringsministern menar att han inte utesluter fler åtgärder.

– Det är en av de saker vi sagt att vi tittar på. Men jag vill inte spekulera i det. Blir det aktuellt så kommer vi att presentera det, säger Ibrahim Baylan.

Samtidigt strömmar rapporter in om fusk med de stöd som finns i dag. Företag som permitterar sina anställda, får pengar från staten och ändå låter dem jobba heltid. 

Ibrahim Baylan menar dock att permitteringsstöden har räddat tusentals jobb. Ett av syftena med dem har också varit att de skulle nå ut snabbt till de krisande företagen. Han menar att de 40 000 som varslades under rekordmånaden mars skulle blivit en bit över 100 000 utan stöden.

– Alternativet hade varit katastrofalt. Men det är klart som korvspad att man får se upp för att de inte utnyttjas av oseriösa eller till och med kriminella element. Mot den bakgrunden har vi lånat över lite drygt 100 inspektörer från Skatteverket till Tillväxtverket för att följa upp att de här enorma resurserna som skattebetalarna ställer till förfogande inte utnyttjas på det där sättet.

Samtidigt som många företag krisar och varslar personal går vården på högvarv. Där har i stället personalens arbetsvillkor hamnat i fokus med bristen på skyddsutrustning som en central fråga. 

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark betonar att det i första hand är arbetsgivarnas ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö. Samtidigt menar hon att regeringen har en tät dialog med både facken och arbetsgivarsidan kring frågan om just skyddsutrustning. 

I den kommunala äldreomsorgen är ungefär en fjärdedel visstidsanställda. Det har lyfts som en faktor i smittspridningen. Delar du den bilden?

– Ja, jag lyssnar ju också på Anders Tegnell som bland annat pekar på att det kan vara en viktig faktor. Generellt på svensk arbetsmarknad gäller ju att om personalen känner sig trygg så kan man också bidra med högre kvalitet. Det här är väldigt viktiga frågor och här gäller det att arbetsgivarna också tar ansvar. 

Några slutsatser kring förändrad politik med anledning av situationen i vården och omsorgen om äldre vill dock inte Eva Nordmark dra. 

– Vi är i ett skede nu där det är väldigt svårt att dra några enkla slutsatser och kanske också för tidigt att dra några slutsatser alls. Det vi ska ha fokus på här och nu är att begränsa smittspridningen. Att skydda alla som arbetar inom vård och omsorg.