Under torsdagskvällen stod det klart att krislägesavtalet för sjukvården aktiveras i Region Stockholm.

Avtalet reglerar villkor och ersättningar för anställda som arbetar vid krisläge.

Det innebär att vårdpersonal inom intensivvården får högre ersättning för det arbete de utför för att bekämpa coronaepidemin, i utbyte mot bland annat längre arbetstider och större flexibilitet när det gäller personalomflyttningar.

De som omfattas kommer normalt att arbeta 48 timmar i veckan mot en ersättning av sammanlagt 220 procent av lönen per timme.

Syftet är att stärka bemanningen inom intensivvården, så att det blir möjligt att öppna fler platser.  

– Insatserna vårdens medarbetare gör i dessa tider är otroliga. Vår uppgift är att ge dem bästa möjliga förutsättningar att göra sitt jobb och vi ser att behovet av intensivvård kommer att öka snabbt och därför har vi beslutat om att aktivera krislägesavtalet för IVA-personal i Region Stockholm, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) i ett pressmeddelande.

Catharina Häggbom är förhandlingsansvarig för Kommunal på Karolinska sjukhuset. Hon säger att hon är ”otroligt orolig” för konsekvenserna för arbetsmiljön och för medlemmarnas hälsa.

– Det här är ett avtal som aldrig prövats i praktiken. Det skrivs mycket om ersättningarna, men inte om att grunden är att arbetstidslagen inte gäller, säger hon.

Hur långa arbetspass kan det bli?

– Det vet vi egentligen inte. Det står att personalen bör ha nio timmars dygnsvila och 24 timmars veckovila. Men ordet bör är ju inte tvingande. Och sedan kan det bli nödfallsövertid. Det finns nästan inget tak för hur mycket man kan behöva jobba.

Dessutom har många redan stora övertidsuttag, enligt Catharina Häggbom.

– Det här är ett krisläge, en situation som ingen har varit i tidigare, och vi tar vårt ansvar. Det är det vi alltid gör. Men kanske är medlemmarna lite väl lojala mot arbetsgivaren, säger hon.

Inledningsvis gäller krislägesavtalet bara för intensivvården. Och även om många andra avdelningar också är överbelastade anser inte Catharina Häggbom att det bör utökas i nuläget.

– Jag kan inte säga att jag tycker att alla ska jobba 48 timmarsvecka i dagens läge. De har mycket att göra, men sjukhuset har ställt in all planerad operationsverksamhet som inte är livsnödvändig.

Det är intensivvården och infektionsklinikerna som har dragit det tyngsta lasset i början, säger Catharina Häggbom.

– Folk drabbas ju fortfarande av skallskador och stroke, som måste tas om hand. Och avtalet ändrar ju heller inte bristen på skyddsutrustning. Det här är en pågående katastrof som vi inte vet hur den slutar, säger hon.

Formellt är det Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som beslutar om en aktivering av krislägesavtalet, vilket de gjorde vid lunchtid på fredagen.

– Det är inte en långsiktig lösning på problemet att det saknas personal i viss verksamhet. Medarbetarnas vila och återhämtning måste också tryggas så att de orkar arbeta långsiktigt. Arbetsgivarna måste därför parallellt jobba med att hitta alternativa lösningar för att förstärka bemanningen, säger Joakim Larsson, ordförande i förhandlingsdelegationen på SKR i ett pressmeddelande.

Följande parter har undertecknat krislägesavtalet:

  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • Läkarförbundet
  • Vårdförbundet
  • Akademikeralliansen
  • Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd
  • Brandmännens Riksförbund

Källa: SKR

Det finns fyra kriterier för att krisavtalet ska kunna aktiveras:

  1. Avviker från det normala.
  2. Som innebär allvarliga samhällsstörningar.
  3. Som kräver omedelbara insatser av en kommun eller region.
  4. Som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen.

Det är Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som avgör om dessa kriterier är uppfyllda.

Källa: Vårdförbundet