Avtal 2020: ”Vissa branscher kommer ha svårt att kräva högre löner”

Håkan Frisén, prognoschef på banken SEB och tidigare ledamot i industrins ekonomiska råd, är inte förvånad över att avtalsförhandlingarna skjuts upp.

– Alternativet hade varit ett väldigt neutralt ettårsavtal, det hade inte gett så mycket stadga.

Innan krisen förutspådde SEB löneökningar på 2,4 procent per år i kommande avtal.

– Nu är det ett nytt läge förstås. Det mesta talar för att det blir lägre än vi trodde förut, det är en svagare arbetsmarknad. Vissa branscher kommer ju ha väldigt svårt att övertyga om att man ska ha generella nivåhöjningar, säger Håkan Frisén.

Han konstaterar å andra sidan att man brukar undvika att låta ekonomiska cykler styra avtalsrörelsen i för hög utsträckning.

– Det finns ett värde i att nästan låta avtalsrörelsen spela en stabiliseringspolitisk roll.

Det innebär att konjunkturen inte får avgöra löneökningarna helt, bland annat för att lägre påslag i en svag ekonomisk situation kan minska konsumtionen och driva på lågkonjunkturen.

Den uppskjutna avtalsrörelsen innebär att en stor del av arbetsmarknaden får vänta till i höst för besked om löneökningar som skulle ha börjat gälla redan under våren.

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson ville förra veckan inte svara på om det ska göras retroaktiva höjningar för den tiden.

– Vi har ingen åsikt om det i dag. Nu gäller det att skydda alla löntagare och stoppa blodflödet, sa han.

Håkan Frisén tror att man kan nå kompromisser. Det skulle kunna röra sig om ett något mindre lönelyft i efterhand för tiden som kommer ha gått redan, med en ytterligare ökning från den tid då avtalen sluts.

Industrin var först med att skjuta upp förhandlingarna. De brukar gå före och skriva avtal som sätter normen för hur mycket lönerna ska öka på arbetsmarknaden.

Men den modellen är ifrågasatt och kan möjligen bli mer omtvistad då branscher nu drabbas olika av krisen.

– Det blir större påfrestningar på idén om att ha så väldigt likformig löneökningstakt som man har haft åtminstone de senaste fem åren, säger Håkan Frisén.

Kommunal bröt sig ur LO-ledet i avtalsrörelsen redan i höstas, för att driva egna lönekrav för yrkesutbildade.

Förra veckan var förbundet tidigt ute med att vilja skjuta upp sina förhandlingar. Det vore svårt för dem att ens hota med konflikt om avtalskrav mitt under coronakrisen.

Samtidigt betonar Kommunals ordförande Tobias Baudin att man vill ha betalt framöver.

– Vi kommer inte minska våra ambitioner att förhandla fram ett avtal till hösten, sa han till Arbetet på tisdagen.

Han pekar på att vårdanställda nu hyllas i krisen och säger att de förtjänar högre lön och bättre villkor.

Kommer det då finnas pengar till att öka lönerna i välfärdssektorn efter coronakrisen?
– Jag tror att man på något sätt kan få loss resurser och att kommunsektorns förhandlingssits mot staten är ganska stark, säger Håkan Frisén på SEB. 

– Jag har svårt att tro att de extra satsningar man måste göra i den akuta krisen ska leda till stora försvagningar av lönebetalningsförmågan.