När Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 rasade hela finanssystemet som ett korthus. Regeringar över hela världen fick förhindra ett totalt sammanbrott med enorma stödpaket.

Konsekvenserna blev ändå fruktansvärda för många människor. De fick gå från sina hem, förlorade sina jobb och tappade fotfästet i tillvaron.

FN räknar med att 27 miljoner jobb runt om i världen försvann efter bankernas och finansinstitutens vettlösa och ansvarslösa agerande.

I Sverige försvann någonstans mellan 100 000 och 150 000 industrijobb. Många av dem kom aldrig tillbaka. Arbetslösheten steg på två år från strax under sex procent till närmare nio procent, trots massiva stödinsatser.

I arbetslöshetens spår kom andra problem. Oro, depressioner och självmordstankar blev vardag för många.

I USA ökade antalet självmord dramatiskt. I Grekland steg självmorden med 40 procent mellan 2010 och 2011 när landets kris eskalerade.

Svårigheten att betala personliga skulder anses vara en förklaring till den stora ökningen.

Att bli arbetslös och få sämre ekonomi påverkar den psykiska hälsan. Arbetslöshet kan precis som ett virus vara dödlig.

Forskning visar på en överrisk att dö på 63 procent om man är arbetslös jämfört med att inte vara arbetslös, skriver epidemiologen och folkhälsoprofessorn Måns Rosén på Aftonbladet Debatt.

Han varnar för att de drastiska åtgärder som görs för att förhindra spridningen av coronaviruset kan orsaka fler dödsfall än själva viruset. Det är en varning att ta på stort allvar.

Nu haglar varslen tätt när hela ekonomin tvärbromsar. Värst drabbas besöksnäringen.

Restauranger har tappat 80 procent av omsättningen, hotell och konferensanläggningar står tomma. Flygbolag drar ner trafiken med 90 procent och bussar står stilla.

Gråtande småföretagare i branschen ser sina livsverk krascha.

Hotell- och restaurangfacket har 6 000 varslade bara sedan förra måndagen. Risken finns för ännu fler varsel. Dessutom har 10 000 extraanställda förlorat sin försörjning. Blodflödet måste stoppas.

Regeringen har agerat kraftfullt och föredömligt i ett extraordinärt läge. Blixtsnabbt togs ett krispaket på 300 miljarder kronor fram. Lika fort togs nya regler fram för korttidspermittering. Möjligheten för företag att skjuta upp skatteinbetalningar och låna pengar extra billigt finns också på plats.

Redan har avtal om korttidspermittering träffats för besöksnäringen. Svenskt Näringsliv och fackförbundet Unionen blev klara med ett avtal på onsdagsmorgonen.

Det är oerhört viktigt att rädda det som räddas kan. Korttidspermitteringarna får inte gå över i alltför många riktiga varsel. Företagens kris får inte sluta med alltför många konkurser.

Regeringen bör vara redo att satsa ännu mer. Det kan på sikt ändå bli väl använda pengar, mätt både i ekonomiska termer och i människoliv.