”Arbetsplatsen avgörande för facket”
Svenska fackförbund måste samarbeta mer internationellt och förstå arbetsplatsens roll för att skapa gemenskap. I det arbetet kan nordiskt samarbete spela en roll, Erik T. Valestrand, doktorand vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).
Prekära arbetsförhållanden och plattformekonomins utbredning riskerar att begränsa arbetstagarnas styrka i den svenska modellen eftersom fackföreningar får minskat rekryteringsområde när antalet mötesplatser minskar.
Det svenska arbetslivet baseras på en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare som förutsätts vara stabilt.
Även om parterna förhandlar och konflikter ibland uppstår råder det som regel konsensus – svenska arbetstagare strejkar minst i hela norden.
Den svenska modellens grund är därför partsförhandlingar. Om den ena parten blir för svag blir relationen ostabil.
Detta påverkar inte bara arbetstagarnas villkor genom minskat inflytande utan också den svenska ekonomins förutsättningar för stabil utveckling.
Partsförhandlingarna baseras i sin tur på idéen om den representativa demokratin och att tillit mellan aktörer är avgörande.
Tillit skapas exempelvis genom välfärd och utbildning och sociala investeringar i form av kompetens och skapar trygga ramar för näringslivet där en balanserad ekonomisk politik skapar förutsägbarhet för ekonomiska investeringar.
En viktig del av de förändringar vi nu ser, som pekar mot framtidens arbetsliv handlar om internationalisering och mer flexibla och ständigt rörliga omgivningar.
Arbetsplatsen används som ett redskap för att öka produktivitet och effektivitet och teknikutvecklingen ändrar villkoren för traditionellt fackligt arbete
Ett exempel är den så kallade plattformsekonomin (gig-ekonomi, delningsekonomi). Här är multinationella företag en faktor – en internationell motpart för fackföreningar på en nationell marknad.
I spåren av detta börjar nya internationella samarbeten visa sig. Världens första konferens för plattforsmarbetare har precis ägt rum: International Alliance of App-Based Transport Workers (IAATW).
För att kunna möta multinationella företag måste även fackföreningar agera internationellt.
Även om de nordiska ländernas arbetsmarknad skiljer sig åt, är länderna internationellt jämfört väldigt lika – här kan den nordiska arbetstagarrörelsen bli en part mot internationella aktörer.
Den visade bland annat vilken betydelse de fysiska mötesplatserna har för facklig organisering. Berggren beskrev hur antalet mötesplatser för cykelbuden minskar, en av intentionerna kan vara att förhindra facklig organisering.
När uppdrag förmedlas genom digitala plattformar suddas distinktionen mellan begreppen ”arbetsgivare” och ”arbetstagare” ut. Plattformsarbetare interagerar sällan med varandra vilket gör dem svåra att nå.
Historiskt kan man se taylorismen och fordismens arbetsplatsorganisering som illustrationer av sin samtid och dess förutsättningar.
Övergången från ”fordism” till ”post-fordism” beskriver nya sätt att organisera tid, rum och arbete utifrån ändrade förutsättningar.
Den svenska modellens grund är därför partsförhandlingar. Om den ena parten blir för svag blir relationen ostabil
Traditionellt har fackföreningar primärt rekryterat medlemmar genom att använda den kollektiva potentialen på arbetsplatser där kollegor är underställda samma produktionskrav med en fysisk arbetsplats som utgångspunkt.
Arbetsplatsen används som ett redskap för att öka produktivitet och effektivitet och teknikutvecklingen ändrar villkoren för traditionellt fackligt arbete.
Arbetstagarsidan förlorar delar av sin maktarena om inte arbetsplatsen aktivt inkluderas som ett redskap i fackligt arbete. Arbetsplatsen är viktig.
Den öppnar för kommunikation mellan kollegor. Och det är själva grundförutsättningen för facklig organisering.
