Ferbe om korttidsarbete: ”Det är arbetarna som gynnas”
Det nya systemet för korttidsarbete införs första maj. Och enligt regeringens utredare Anders Ferbe är det främst arbetargrupperna som kommer att gynnas, genom uteblivna varsel och uppsägningar.
I onsdags meddelade regeringen och samarbetspartierna att ett utökat system för korttidsarbete (se faktaruta) införs från 1 maj, i stället för den 1 augusti som tidigare meddelats.
Att processen snabbats upp beror på coronaepidemin, som enligt regeringen kommer att påverka produktionen och jobben i Sverige.
En överväldigande majoritet av remissinstanserna har varit positiva till systemet, som bygger på det förslag som utredaren Anders Ferbe överlämnade till regeringen för över ett år sedan.
Han är nöjd med att det snart är på plats, och tror att det kan få en omedelbar positiv effekt.
– Det är förstås väldigt svårt att sia om, och kommer att påverkas av hur coronaepidemin utvecklas och vilka effekter börsoron har. Men i tangentens riktning ser det ut som att ett antal företag kommer att vilja nyttja det med omedelbar verkan, allra helst redan i går, säger han.
Han har analyserat riskerna för att korttidsjobb får oönskade effekter på inkomstfördelningen i samhället, men tror inte att det blir så.
– Jag kan inte finna att det leder till någon form av könsmässiga olikheter. Viktigt att komma ihåg är också att det är ett system som i större utsträckning utnyttjas av arbetargrupper, och mindre av tjänstemän. Därför kan det i någon bemärkelse gynna arbetare. Även om man går ned i tid och får en totallöneminskning, så är det stor skillnad jämfört med att gå ut i arbetslöshet, som ju är alternativet.
Systemet ska kunna utnyttjas av alla branscher, vilket är en förutsättning för att det inte ska bryta mot EU:s regler.
Samtidigt finns det några områden även inom LO-yrkena som kan gynnas mer än andra, enligt Anders Ferbe.
– Det är ett stöd när det plötsligt kommer en ekonomisk kris, och där finns det några som har större risk, som tillverkningsindustrin och den konkurrensutsatta sektorn. Men i och med coronasmittan är även turist- och servicenäringen utsatt. Byggsektorn kommer mindre sannolikt att drabbas av snabba åtgärder.
Samtidigt har HRF:s ordförande Malin Ackholt sagt till Arbetet att korttidsarbete blir svårt att tillämpa i hotell- och restaurangbranschen. Har hon rätt?
– Hon kan bättre bedöma hur det påverkar deras bransch än jag. Och en viktig del i systemet är att parterna själva kan välja om de vill aktivera det genom kollektivavtal eller inte. Samtidigt tror jag att fler branscher kan bli intresserade över tid, när allt är på plats och systemet blir mer bekant. Det kommer att ta ett tag innan det sätter sig.
Går det att hjälpa dessa yrkesområden på något annat sätt?
– Ja, det gör det. Men då handlar det om möjlighet att skjuta upp beskattning och minska den ekonomiska skadan. Är korttidsarbete inte relevant i en bransch så är det uppsägning som gäller. Det finns ingen medelväg. Det här är ett system för att människor inte ska slängas ut i arbetslöshet i onödan, säger Anders Ferbe.
Under fredagen den 13 mars utsåg regeringen även Anders Ferbe till samordnare gällande coronavirusets effekter på näringslivet.
Det här är korttidsarbete
- Korttidsarbete syftar till att möta allvarliga kriser som drabbar företag ekonomiskt.
- Genom att gå ned i arbetstid och lön ska de anställda kunna behålla jobbet, och företaget snabbare komma igång när krisen är över.
- Kostnaden delas mellan arbetsgivarna, staten och arbetstagarna.
- Konkret handlar det alltså om ekonomiskt stöd till företag som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, som inte har kunnat förutses eller undvikas, när alla andra åtgärder har prövats.
- Arbetsgivarna ska ha möjlighet till stöd under sex månader med möjlighet till tre månaders förlängning.