Arbetsmiljöverkets krav för höjda ambitioner: 30 miljoner extra
Trots att regeringen vill se större ambitioner från Arbetsmiljöverket tillförs inga nya anslag. Nu begär myndigheten 30 miljoner extra nästa år för att inte behöva prioritera ned de förebyggande insatserna.
Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör Arbetsmiljöverket.
I budgetpropositionen från i höstas framkommer att regeringen inte har för avsikt att öka anslagen till Arbetsmiljöverket de kommande åren, utan bedömer att myndigheten har de resurser som krävs för att genomföra nuvarande uppdrag.
Samtidigt hävdar Arbetsmiljöverket att regeringen gett signaler om en höjd ambitionsnivå, och begär därför nu 30 miljoner extra nästa år.
För 2022 och 2023 begär myndigheten 42 respektive 52 miljoner utöver ordinarie budget.
– Det är mot bakgrund av de här signalerna från regeringen som vi begär de extra resurserna, för att genomföra ytterligare satsningar mot till exempel arbetslivskriminalitet, dödsolyckor och arbetet med utstationering. Blir det inte så måste vi göra omprioriteringar i nuvarande budget, säger Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson.
Vad behöver ni då skära ned på?
– Det vi i så fall kommer att göra är att omprioritera inom vår ordinarie verksamhet. Det handlar mycket om hur regeringens framtida arbetsmiljöstrategi ser ut.
Ni har haft ambitionen att ha 300 arbetsmiljöinspektörer i slutet av 2020. Kommer ni att nå det målet?
– Det målet har vi redan konstaterat att vi inte kommer att nå till 2020. Nu handlar om att bibehålla nuvarande nivå, som är 275 arbetsmiljöinspektörer.
Stefan Löfven slog i regeringsförklaringen fast att antalet inspektörer ska öka. Borde det då inte vara prioriterat?
– Samtidigt måste vi lägga resurserna där de gör störst samhällsnytta. Och sett från 2015 har vi höjt nivån med 50 nya inspektörer.
Ni skriver i budgetunderlaget att ni utan extra resurser kommer att behöva minska de förebyggande insatserna. Är det rätt prioritering
– Det är en balansgång. Mycket av det fokus vi har nu, som nollvisionen mot dödsolyckor och arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar om den reaktiva delen, när någon redan fuskat eller en olycka redan har hänt. Då kan det bli så att vi får nedprioritera den proaktiva, förebyggande, delen.
Kommer ni att få igenom detta tror du?
– Det ska jag låta vara osagt. Vi har lagt fram vilken samhällsnytta dessa extra resurser kan ge, sen är det upp till vår uppdragsgivare att prioritera, säger Håkan Olsson.
