Inga fria fack i Kambodja – nu vill EU straffa landet

En mängd produkter som tidigare var undantagna från tullar inom avtalet EBA, ”Everything But Arms”, kan från och med i sommar beläggas med avgifter. Bland annat gäller det vissa plagg- och skoprodukter, resväskor och socker.

– Europeiska unionen har åtagit sig att stödja Kambodjas ekonomiska och sociala utveckling genom handelspreferenser. Men respekten för mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbar för oss, sa EU:s handelskommissionär Phil Hogan i ett uttalande.

Om inte Europaparlamentet går emot EU-kommissionen beslut träder det i kraft 1 augusti och det blir ungefär en femtedel av Kambodjas årliga export till EU som då får tullavgifter.

I ett pressmeddelande skriver H&M, som köpt kläder från Kambodja sedan 1990-talet, att bolaget inleder en fördjupad utvärdering av hur EU:s beslut påverkar affärs- och produktionsstrategin i landet.

Yang Sophon som är ordförande för fackförbundet CATU, som bland annat organiserar textilarbetare i Kambodja, kommenterar beslutet i Sveriges Radio.

– Alla kommer att påverkas av det här beslutet, arbetare, deras familjer, de som säljer mat på gatan.

För några veckor sedan skrev 23 multinationella företag och organisationer, bland andra Esprit och Adidas, ett brev till Kambodjas premiärminister Hun Sen.

I brevet uppmanade de landets regering att vidta ”specifika, konkreta och tidsbundna åtgärder” så att Kambodja rättar sig efter internationella standarder.

Bland annat kräver de att Kambodja ändrar en lag som begränsar facklig organisering och att myndigheterna lägger ned anklagelser och åtal mot fackliga ledare.

Kambodja är ett av världens världen värsta länder att organisera sig fackligt i enligt världsfacket Ituc som årligen jämför villkoren för löntagarorganisationer i världens länder.

De senaste åren har repressionen i landet ökat. De få fria medier som tidigare fanns har varit tvungna att stänga.

Kambodja har sedan 1985 styrts av premiärminister Hun Sen och landet har i praktiken omvandlats till en enpartistat. 

Global deal, som sjösattes av statsminister Stefan Löfven (S) 2016, är en global uppgörelse mellan länder, fack och företag. Tanken är att lönerna ska höjas, företagens vinster förbättras och stabiliteten i länder ska stärkas med en social dialog.

Kambodja är ett av de 20 länder som hittills ställt sig bakom Global deal och landet var ett av de första att ta plats bakom Stefan Löfvens rygg. Statsministern försvarade Kambodja i en intervju med Arbetet Global 2017.

– Global deal är inte bara ett initiativ för länder där det fungerar bra. De har sagt att de vill utveckla en social dialog och att de tror att det är rätt väg framåt.

När Stefan Löfven i fjol åter fick frågan hur det kan komma sig att Kambodja ingår i Global deal svarade han:

– Vi måste börja precisera och ställa högre krav på medlemmar. Ett erkännande av den sociala dialogen är nödvändig.

I november 2018 lämnade Sverige över värdskapet av Global deal till OECD. I början av februari i år hölls en stor konferens i Paris med alla samarbetspartners, däribland Kambodja som representerades av arbetsmarknadsminister Ith Samheng.

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) är ny ordförande i Global deals styrkommitté tillsammans med generalsekreterarna från ILO och OECD, Guy Ryder och Angel Gurría. 

Inför konferensen fick Anna Hallberg frågan om det ställts konkreta krav på Kambodja inom Global deal.

– Jag kan inte säga hur det har sett ut i dialogen med respektive land eftersom jag är relativt ny. Men framåt så behöver vi vara mycket tydligare med vilka förväntningar vi har på våra partners. Är man med i Global deal så kan man inte missbruka sin ställning som arbetsgivare och stat.