Den 19 december enades LO, PTK och Svenskt Näringsliv om att ta paus i förhandlingarna om arbetsrätten fram till 1 augusti 2020.

Under tiden ska tre arbetsgrupper reda ut ett antal frågor, så att förhandlingarna går snabbare när de återupptas efter vårens avtalsrörelse.

Det dokument som parterna skrev under före jul beskriver kortfattat uppdraget till de tre utredningarna: en om anställningsskyddet, en om arbetslöshetsförsäkringen och en om stödet till dem som sägs upp och måste ställa om till ett nytt jobb.

Parterna har nu enats om mer konkreta direktiv till utredningarna. I förra veckan beslutade LO:s styrelse att godkänna direktiven.

Enligt Arbetets källor deltog även de fem LO-förbund som har hoppat av förhandlingarna om arbetsrätten vid mötet. De motsatte sig beslutet att godkänna direktiven.

I dag, onsdag, samlas de tre utredningarna för ett första avstämningsmöte.

– Vårt uppdrag liknar till sin karaktär det uppdrag vi hade i höstas. Vi ska se på ett antal tekniska frågor som kan ligga till grund för de fortsatta förhandlingarna, säger Erland Olauson, som leder utredningen om anställningsskyddet, och som ledde motsvarande arbetsgrupp under den gångna höstens förhandlingar om arbetsrätten.

Erland Olauson, som tidigare har varit LO:s avtalssekreterare, vill inte gå in på vad direktiven innehåller, men bekräftar att frågan om hur allmän visstidsanställning ska slopas ingår i uppdraget.

Arbetsgruppens sammansättning blir den samma som tidigare, med Erland Olauson som ordförande samt två företrädare för Svenskt Näringsliv och två för facken.

De tre utredningarna ska vara klara i slutet av maj i år.

– Det blir en tuff utredning. Det är svåra frågor, och vi har kort tid på oss, säger Anders Ferbe, tidigare ordförande för IF Metall, som leder den arbetsgrupp som ska undersöka förutsättningarna för en arbetslöshetsförsäkring i parternas regi.

Fackens intresse för att ersätta den statliga arbetslöshetsförsäkringen med en försäkring som fack och arbetsgivare svarar för bottnar i ett starkt missnöje med ersättningens storlek, och med de hårda villkoren för att alls få ersättning.

Intresset stärktes när villkoren i arbetslöshetsförsäkringen försämrades 2007 och a-kasseavgifterna höjdes kraftigt för de grupper som löper störst risk att bli arbetslösa.

– Om parterna äger försäkringen är de fria att bestämma vilka ersättningsnivåer, inkomsttak och andra villkor som helst, säger Anders Ferbe.

Också för arbetsgivarna finns fördelar med en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.

Deras inflytande skulle öka, även om de fortfarande måste betala arbetsgivaravgifter till försäkringen.

– Det här är första gången vi parter ser seriöst på frågan om en partsägd arbetslöshetsförsäkring, säger Anders Ferbe.

– Utredningen tar sikte på en försäkring för privatanställda arbetare och tjänstemän i första hand. Vi ska utreda hur en sådan försäkring kan finansieras, vilka som ska omfattas av den, och hur den kan organiseras. Ambitionen är att de fackliga a-kassor som finns i dag inte ska påverkas på något menligt sätt. De kommer, som jag ser det, att hantera försäkringen även om den förs över till parterna.

Utredningarna ska alltså ta fram underlag för de fortsatta förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv.

Parternas mål är att ingå en överenskommelse senast den 30 september 2020.

I nästa steg får politikerna ta ställning till om de vill gå vidare med de reformer parterna vill se.