Förvirring kring Nordmarks nya besked om AF
Arbetsförmedlingen kan få svårt att göra av med de 900 miljonerna som regeringen nu tillför för åtgärder till arbetslösa. Myndigheten pekar på att färre anställda kan göra det svårt att fatta fler beslut.
Fler skyltar med Arbetsförmedlingens logga ska synas i landet. På ett presscenter i riksdagen under torsdagen pekade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) ut sin framtidsplan.
– Det kan vara så att en del av de planerade nedläggningarna av kontor faktiskt inte kommer bli av, sade hon.
Hon kom direkt från arbetsmarknadsutskottet där hon varit för att informera om läget, detta med Vänsterpartiets hot om misstroendevotering hängande över sig.
Gårdagens presskonferens väckte flera frågor.
Blir det fler Arbetsförmedlingskontor nu?
Drygt tio mil bort, på Arbetsförmedlingens lokalkontor i Västerås, jobbar arbetsförmedlaren Lotta Nilsson. När hon hörde Eva Nordmarks besked väcktes många frågor.
Arbetet har följt hennes tidigare arbetsplats, Arbetsförmedlingen i Sala, vars framtid svävat i ovisshet och som nu är helt stängt för spontana besök av arbetslösa.
Runt om i landet läggs kontor ner eller får ändrade öppettider.
Nu undrar hon hur Eva Nordmarks besked kommer påverka kontor som Sala. Och vad det egentligen innebär att hon vill säkra myndighetens lokala närvaro.
– Blir det lokalt bokade besök på orten om kunden vill det eller kan det bli lokalt bokade besök på nätet? undrar Lotta Nilsson bland annat.
Att frågorna är många efter torsdagens besked beror bland annat på att det regleringsbrev där detta med lokal närvaro ska stå ännu inte är klart.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna förhandlar fortfarande innehållet i dokumentet som ska styra myndighetens verksamhet. Helt klart ska det vara i december.
Den andra källan till oklarhet är att ministern inte vill eller kan styra myndigheten i detalj.
Eva Nordmark lyfte flera möjliga alternativ för att säkra den lokala närvaron.
Kontor kan öppnas igen. Arbetsförmedlingen kan samarbeta med kommunen och dela lokaler. Och de statliga servicecenter som redan i dag hjälper människor att hitta rätt i andra myndigheter kan även ta hand om Arbetsförmedlingens kunder.
Men vad lösningen blir för olika orter är upp till Arbetsförmedlingen att avgöra.
I sitt pressmeddelande skriver regeringen att den i regleringsbrevet för 2020 kommer ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att ”säkerställa en fungerande verksamhet med likvärdig service i hela landet”.
Men Arbetsförmedlingen anser att de redan i dag har det uppdraget. Och att myndigheten tog hänsyn till det när de beslutade om lokalkontoren.
Arbetsförmedlingen avböjer en intervju men svarar skriftligt på Arbetets frågor:
Anser ni att ni tog hänsyn till att säkra ”en fungerande verksamhet med likvärdig service i hela landet” när ni tog beslut om att lägga ner de 132 kontoren?
”Ja, men nu avvaktar vi ett nytt regleringsbrev och ett förtydligande kring detta”, svarar myndighetens presstjänst.
I myndighetens instruktion, som bland annat beskriver myndighetens arbetsuppgifter, återfinns en liknande skrivning. Där står att arbetssökande ska få tillgång till likvärdig service i hela landet.
Men arbetsmarknadsminister Eva Nordmark menar att ett nytt uppdrag i det årliga regleringsbrevet innebär en tydligare styrning.
Fredrik Andersson, ordförande för ST på Arbetsförmedlingen, är positiv till att ministern signalerar att hon vill ha mer lokal närvaro.
– Däremot är det svårt att göra det. Många beslut om kontor och personal är redan tagna. Vilka ska jobba där? Man måste få tillbaka dem som har slutat, säger han om att öppna kontor igen.
Vad betyder de extra 900 miljonerna?
Under torsdagen meddelade ministern också att myndigheten nästa år får använda 900 miljoner kronor som de inte kunnat göra av med i år. Pengarna ska gå till arbetsmarknadsåtgärder till arbetslösa.
Men att göra av med pengarna kan bli svårt även nästa år, menar Arbetsförmedlingen.
”Myndigheten kommer att ha goda resurser till insatser för arbetssökande under nästa år. Samtidigt kan det vara en utmaning att höja aktiviteten och hinna fatta fler beslut eftersom vi är färre anställda”, svarar Arbetsförmedlingens presstjänst i ett mejl till Arbetet.
Akademikerförbundet SSR, som organiserar anställda på myndigheten, ger uttryck för en liknande syn:
– Anledningen till att Arbetsförmedlingen inte kan använda närmare en miljard kronor under 2019 är att det inte finns arbetsförmedlare som kan fatta beslut om till exempel anvisningar av arbetssökande till olika åtgärder. Det problemet löses ju inte genom mer pengar till fler programåtgärder. Personalen finns ju ändå inte, säger förbundets ordförande Heike Erkers i ett uttalande.
Hon kallar torsdagens besked för ”som att sätta plåster på ett benbrott”.
– Att stoppa nedläggningen av lokalkontor är välkommet men det är som att sätta plåster på ett benbrott. Grundorsaken till kontorsnedläggningen är brist på pengar och personal. Därmed är orsaken till problemen kvar.
Vad händer med Vänsterpartiets hot om misstroendevotering?
Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Ali Esbati är försiktigt positiv men inte nöjd.
Hur ser du på att Eva Nordmark nu förtydligar att myndigheten ska säkra den lokala närvaron?
– Det är bra att hon vill göra det. Det är bra att hon tagit intryck av den kritik som har funnits och som vi har framfört. Men det är inte i sig tillräckligt för att vi ska ändra vårt ställningstagande gällande misstroendevotum i dag.
Hur många av era kravpunkter bockar hon av?
– Det är väldigt svårt att säga det måste göras en helhetsbedömning. Jag noterar med tillfredsställelse att hon berör alla fem på något sätt. Men vi är inte säkra i dag på att man agerar på ett sådant sätt att det löser de stora frågorna på AF här och nu.
Tidslinje – Arbetsförmedlingen
12 december 2018: Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstas igenom i riksdagen. Arbetsförmedlingen får mindre pengar.
11 januari 2019: ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.” Så står det i januariavtalet, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och en förutsättning för att kunna bilda regering. Jobbmatchningen ska ske av externa aktörer medan AF ska behålla myndighetsansvaret.
30 januari: Arbetsförmedlingen varslar om uppsägning av 4 500 tjänster. En tredjedel av de anställda.
4 mars: Arbetsförmedlingens styrelse klubbar ett förslag om att lägga ner fler än hälften av sina lokalkontor.
28 mars: Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallar inriktningsbeslutet om att stänga många kontor förhastat. Hon tycker att generaldirektören borde ha inväntat regeringens uppdrag om hur Arbetsförmedlingen ska se ut utifrån januariavtalet.
9 maj: Regeringen kommer med ett nytt uppdrag till myndigheten för att förbereda inför de stora förändringarna som följer på januariavtalet. Bland annat ska AF titta på hur upphandlingen av fristående aktörer ska utformas för att arbetssökande i hela landet ska ha tillgång till ”likvärdiga tjänster”.
21 maj: Besked om att drygt 1 600 anställda på AF ska sägas upp. Hög personalomsättning och omplaceringar håller nere siffrorna jämfört med de 4 500 som varslades från början.
5 juni: Regeringen kommer inte att förlänga generaldirektör Mikael Sjöbergs förordnande efter att det löper ut i mars nästa år, är beskedet från Ylva Johansson. Hon vill att en ny gd fortsätter reformarbetet.
30 september: Efter en centrala förhandling är nu tidsplanen klar för samtliga kontor som ska läggas ned. Beskedet är så gott som detsamma som i våras.
1 november: AF presenterar sin analys om hur reformen kan gå till. Lägre krav på lokaler och kompetens för framtidens jobbmatchare kan bli resultatet när fler externa aktörer ska ta över Arbetsförmedlingens uppdrag, skriver myndigheten i sin rapport.
21 november: ”Om kaoset fortsätter kommer vi kontakta Moderaterna för att gemensamt gå fram med ett misstroende”, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.