Oro på Försäkrings­kassan över AF-reform

Han syftar på de stora förändringar som sker och ska ske på Arbetsförmedlingen och hur det kommer att påverka personer som ska gå från sjukskrivning till arbete, till exempel.

Förmedlingen, AF, är i färd med att lägga ner många kontor runt om i landet.

– Det finns en praktisk utmaning i att AF rent fysiskt försvinner på ett antal orter där vi finns, säger Öberg i en intervju med TT.

Hans myndighet och AF har många gemensamma möten med och om personer som ska stödjas för att återgå eller ta steget ut på arbetsmarknaden. Det är inte helt klart hur det ska lösas när AF-kontor försvinner.

Nils Öberg kom till Försäkringskassan i juni, från samma stol hos Kriminalvården.

Han pratar mycket om respekt och förtroende – Försäkringskassan ska upp från platsen långt ner i tabellen över allmänhetens förtroende för, och uppfattning om, myndigheter.

– Vi måste vara tydliga med att vi inte vill vara där, vi riskerar att hamna i ett läge där folk tror att vi är likgiltiga, säger Öberg.

Finns det inte det förtroende och respekt mellan, till exempel, Försäkringskassan, vården och läkarkåren blir allt mycket svårare.

– Om vi i olika sammanhang får väldigt mycket kritik från den delen av samhället kommer vi att ha väldigt svårt att bygga förtroende, säger Öberg.

– Läkarkåren har ett extremt stort anseende bland allmänheten och vad de säger och inte säger, hur de beskriver vårt arbete och socialförsäkringssystemet betyder mycket.

En vanlig kritik från läkarhåll har varit att Försäkringskassan skickar tillbaka intyg för komplettering och ställer, som det beskrivs, orimliga krav.

Det leder till mycket extra arbete för läkarna och ovisshet för deras patienter.

– Det finns en uppfattning om att vi gör medicinska överprövningar. Det gör vi inte. Vi gör försäkringsmedicinska bedömningar och det är något annat än en rent medicinsk bedömning, säger Nils Öberg.

Men han säger samtidigt att kraftigt ökade sjukskrivningar och diagnoser för psykisk ohälsa och diffusa sjukdomstillstånd ställer nya krav på myndigheten.

– Grundkompetensen i myndigheten är väldigt god, men jag tror att vi har ett jobb att göra när det gäller riktigt komplicerade ärenden, säger Öberg, och framhåller att utredningarna är svårare än för 15, 20 år sedan.

Det missnöje som finns bland människor om Försäkringskassan tror Öberg delvis har att göra med att det finns förväntningar på socialförsäkringen som inte stämmer. Det ger besvikelse.

– Vi kommer att behöva jobba mycket med förväntansbilden av vad Försäkringskassan och socialförsäkringen är.

Mer måste också göras för att stoppa avancerade försök att lura myndigheten och samhället på pengar. Strategin har varit att försöka upptäcka misstänkta bedrägerier och lämna över till polis och åklagare.

Det räcker inte, enligt Öberg, rättsväsendet översvämmas av bedrägeribrott och det går inte att komma åt problemet enbart den vägen.

– En väg är att de utbetalade myndigheterna slutar betala till aktörer som inte har i socialförsäkringen att göra, säger Öberg, som nyss skrev till regeringen med krav på ökad rätt att stoppa utbetalningar när det är uppenbart att något inte står rätt till.

Fallet med den irakiske försvarsministern, som också är svensk medborgare och anmäld för bidragsbrott, säger Öberg att han inte kan kommentera.

Men det behövs mer samarbete mellan myndigheterna, enligt honom, inte minst att dela information och underrätta varandra.

Han välkomnar att lagändringar vid årsskiftet kan ge ökade möjligheter.

– Människor dyker upp i olika sammanhang och i olika skepnader. Kan vi samla den där bilden så att det blir lite tydligare så kommer det gå mycket snabbare att komma fram till om man rätt till ersättningar eller inte som man har sökt och fått.

Lars Larsson/TT