En tredjedel av alla som jobbar mellan 20–34 timmar i veckan i detaljhandeln skulle ha en lön under fattigdomsgränsen utan ob-tillägget. Det framgår av en ny rapport från Handels.

– Det är väldigt många som inte har en lön man kan leva på i branschen, säger Handels chefsekonom Stefan Carlén.

Även med OB-tillägget inräknat hamnar 15 procent av dessa personer under fattigdomsgränsen, som 2018 låg på 12 685 kronor i månaden efter skatt.

Det ska tilläggas att de anställda i många fall tar på sig fler timmar än de kontrakterade 20–34 timmar i veckan.

Stefan Carlén kan inte säga hur många som har sidoinkomster eller som faktiskt försöker klara sig enbart på butiksjobbet.

– Eftersom de har kontrakt mellan 20–34 timmar tror jag att få är studerande eller så. Det är nog en grupp som verkligen försöker leva på sin inkomst, säger Stefan Carlén.

I rapporten framgår det att antalet timmar på schemat ofta spelar större roll för butiksanställdas försörjning än hur hög lönen är.

– En timme mer i arbetstid i veckan innebär högre löneökning än vad en heltidsanställd har fått ut i löneökning senaste året, säger Stefan Carlén.

För en person som ligger på 155 kronor i timmen och jobbar 25 timmar i veckan innebär en extra timme på schemat 673 kronor mer i månaden, enligt Stefan Carléns beräkningar.

I fjol låg löneökningen för heltidsanställda i snitt på 530 kronor i månaden.

Samtidigt arbetar detaljhandelns anställda deltid i allt större utsträckning, enligt Handels rapport.

Antalet anställda som har 35 eller fler schemalagda timmar i veckan har minskat från 44 procent 2010 till 37 procent 2018.

– Det är viktigt att man både höjer lönen och ser till att få längre arbetstider för att människor ska kunna leva och försörja sig i branschen, säger Stefan Carlén.

Svensk Handel vänder sig mot Handels rapport om att många butiksanställda tjänar under fattigdomsgränsen.

– De allra flesta deltiderna är frivilliga, säger Svensk Handels chefsekonom Johan Davidson.

Att allt fler jobbar deltid, enligt Handels rapport, beror enligt Johan Davidson på att butikerna har fått anpassa öppettiderna efter förändrade kundbeteenden.

– Det är en balansgång. Företag vill vara attraktiva och kunna erbjuda villkor så att folk söker sig till och stannar kvar i branschen. Samtidigt måste man få ihop pusslet med långa öppettider, säger han till Handelsnytt. (Läs ett längre svar från Svensk Handel på handelsnytt.se)

Artikeln är även publicerad i Handelsnytt som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.