Protester mot Ungerns nya arbetstidslag, av kritikerna kallad slavlagen, vid parlamentet i Budapest i december 2018.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

DOKUMENT. Ungern december 2018 och ett julpyntat Budapest. Gatorna är fulla av människor. Men de är inte ute för att julhandla.

De protesterar mot att regeringen vill ge arbetsgivare rätt att begära 400 timmar övertid om året. Kritikerna kallar det en slavlag.

Där och då är det okomplicerat för någon som är fackligt aktiv att inta en tydlig hållning.

De ungerska facken motsätter sig kraftfullt regeringspartiet Fidesz plan.

Men det ska visa sig att det inte alltid är lika lätt att förhålla sig till högerpopulistiska makthavare.

Här kommer en berättelse i tre kapitel om en trängd fackföreningsrörelse i det nya Europa.

1.Så har de förändrat människors arbetsliv 

Vi börjar i protesterna i Ungern. Mitt bland demonstranterna står Károly György, internationell sekreterare på den fackliga centralorganisationen MASZSZ.

Han gläds åt att många har samlats, att den studentrörelse han en gång tillhört sluter upp. Samtidigt eldas hans fackliga vrede på av att regeringen inte låter sig rubbas. 

– Det blev alltmer uppenbart att parlamentet skulle anta lagen, säger han hösten 2019 då lagen varit i kraft i ett drygt halvår.

Han liknar parlamentet, där regeringen har en stark majoritet, vid en röstningsmaskin.

Károly György beskriver beslutet om arbetstiden som en liten del av en välplanerad nedmontering av arbetares rättigheter.

– Visst gick det upp och ner med olika regeringar, men så är livet. Vi hade i alla fall ett bord att sitta runt där vi kunde säga våra åsikter till varandra, säger Károly György, internationell sekreterare på den fackliga centralorganisationen MASZSZ i Ungern.

Han tycker att de hårdaste slagen kom redan kort efter regeringspartiet Fidesz maktövertagande 2010.

De var riktade mot anställningstryggheten och strejkrätten, som begränsades.

I Polen är historien en annan. Här har högerpopulisterna, det styrande Lag och rättvisa, bockat av flera rader på fackets önskelista som den tidigare liberala regeringen inte gjorde något åt.

Det berättar Adam Rogalewski som är chef på internationella enheten på den polska fackliga centralorganisationen OPZZ. 

– Lag och rättvisa har ökat den nationella minimilönen och sänkt pensionsåldern. De har infört ett viktigt barnbidrag. Så det är ett väldigt pro-socialt parti, förklarar han.

I Österrike studsar däremot ett eko från Ungern mellan alpväggarna. 

Trots demonstrationer och fackliga protester ändrades arbetstidsreglerna förra hösten. Högst tio timmars arbete om dagen blev till tolv, gränsen på 50 timmar i veckan höjdes till 60. 

I regeringen satt då högerpopulistiska FPÖ och konservativa ÖVP. Koalitionsregeringen höll ihop i ett och ett halvt år. 

– Under den tiden kunde vi se att välfärden och arbetares rättigheter verkligen attackerades, sammanfattar Oliver Röpke, chef för det österrikiska facket ÖGB:s Brysselkontor.

I Italien sprack en koalitionsregering med högerpopulister tidigare i höstas, efter endast ett år. Luca Visentini, Europafackets generalsekreterare med rötterna i Italien, säger att regeringen inte ändrade så mycket i arbetslivs-frågor.

I ett land antas reformer som välkomnas av fackföreningsrörelsen, i andra drivs rent antifackliga förslag igenom. De europeiska högerpopulisterna är på så sätt en rörelse med flera ansikten.

2. Så har de försvagat facken

I Ungern och Österrike förstärks ilskan över ändrade arbetstidsregler av bristen på dialog. 

– Juridiskt bröt de inte mot reglerna, men de ändrade hela vårt system, våra traditioner av social dialog, säger Oliver Röpke om att facket inte var delaktigt när den nya lagen förbereddes.

Han betonar hur lagen dragit undan mattan för lokalt fackligt inflytande. En tidigare skyldighet för företagen att förhandla om övertid försvann. 

Oliver Röpke är orolig för att framtida beslut kan minska fackets inflytande ytterligare.

I Ungern talar Károly György nostalgiskt om äldre tiders fungerande trepartssamtal mellan fack, arbetsgivare och regering.

– Visst gick det upp och ner med olika regeringar, men så är livet. Vi hade i alla fall ett bord att sitta runt där vi kunde säga våra åsikter till varandra, säger han.

Den typen av samtal upphörde 2010.

I våras gick polska lärare ut i strejk för att kräva högre lön. Arbetet träffade några av dem i Warszawa i april.

Engelskaläraren Grazyna Zagorny talar på en demonstration i Krakow i Polen 2019.

Deras ilska bottnade i känslan av att nonchaleras av makthavarna.

Lärarna tyckte inte att regeringen hade lyssnat på dem inför en hårt kritiserad utbildningsreform.

Och nu, efter två veckors strejk, hade samma regering bjudit in till ett rundabordssamtal på nationella stadion. Inför publik. 

Lärarnas företrädare avböjde.

– Så nu är den officiella versionen att lärare vägrar delta i dialog. Det enda vi vägrade var att göra cirkus av alltihop, konstaterade de uppgivet.

Ungern, Österrike och Polen. Från alla tre länder kommer berättelser om försök att marginalisera fackföreningsrörelsen. Men det finns sådant som upplevs som ännu allvarligare.

3. Så skrämmer de facken

”Det enda jag önskar mig i julklapp är demokrati” stod det på ett av de plakat som förra året sträcktes upp i luften på Budapests gator. 

Det går inte att skriva om Europas högerpopulister utan att också ta upp deras relation till demokrati och grundläggande rättigheter.

I Österrike sprängdes koalitionsregeringen av en spektakulär skandal i våras. Det visade sig att FPÖ:s företrädare haft samtal om ett ryskt övertagande av en österrikisk tidning, i syfte att påverka valet 2017.

Den italienska regering som upplöstes i höstas blev mest känd för att stänga hamnarna för flyktingbåtar.

En mycket restriktiv inställning till flyktingmottagande delas av högerpopulisterna i Österrike, Ungern och Polen.

Det enda jag önskar mig i julklapp är demokrati

Texten på ett av de plakat som förra året sträcktes upp i luften på Budapests gator

Károly György i Ungern säger att det finns en enda helt gemensam nämnare för partierna som brukar kallas högerpopulister:

– De leker med människors rädslor. De hittar syndabockar som de kan skylla alla problem på, ofta illegala migranter.

Hans hemland beskrevs som endast ”delvis fritt” när den amerikanska organisationen Freedom house i år rankade världens länder.

Både Ungern och Polen har fått återkommande internationell kritik, bland annat för ökad politisk makt över rättssystem och medier.

I juli i år twittrade Adam Rogalewski: ”Jag är djupt äcklad.” Den regeringstrogna tidningen Gazeta Polska hade spridit klistermärken med en överkryssad regnbågsflagga och texten ”hbtq-fri zon”. 

Regeringen har för vana att utmåla homosexuella som ett hot mot landets värderingar. 

Adam Rogalewski, som har organiserat prideparad i Polen och arbetat särskilt med hbtq-frågor i facket, möter alltså detta från samma regering som bockat av arbetsrättsliga krav.

I den här myllan gror ett grundläggande misstroende som arbetsrättsliga reformer inte rår på.

– Vi kan inte lita på en regering som bryter mot fundamentala rättigheter, förklarar Adam Rogalewski.

Det är väldigt svårt för ett fackförbund att inte förhandla med en regering som vill införa sociala reformer. Du kan inte neka till förhandlingar av ideologiska orsaker

Luca Visentini, Europafackets generalsekreterare

Han slår fast att hållbara sociala rättigheter är omöjliga om domstolarna inte är självständiga och en lag kan byta innehåll över en natt.

Adam Rogalewski beskriver situationen som paradoxal. 

Hur ska facket förhålla sig till politiker som inte värnar grundläggande demokrati – men ändå levererar sociala reformer? 

Europafackets generalsekreterare Luca Visentini betonar att man bör markera mot tydligt våld på demokratiska principer. Men samtidigt tycker han inte att det är rimligt att avfärda arbetstagarvänliga reformer.

För det fackliga grunduppdraget kvarstår.

– Det är väldigt svårt för ett fackförbund att inte förhandla med en regering som vill införa sociala reformer. Du kan inte neka till förhandlingar av ideologiska orsaker, säger Luca Visentini.

Han tycks inte särskilt orolig över ett ökat manöverutrymme för EU:s högerpopulister. 

Han beskriver en socialt inriktad union där partierna på yttersta högerkanten kommer att vara isolerade i opposition. 

Men det går inte att komma ifrån att stödet för Europas högerpopulister ökade sammantaget i vårens val till Europaparlamentet, om än inte så massivt som många förutspått.

Fem månader efter protesterna mot övertids-lagen i Ungern fick regeringspartiet Fidesz trots allt 52 procent av rösterna i EU-valet.

Lag och rättvisa i Polen och Lega i Italien gick starkt framåt, även om de högerpopulistiska framgångarna dämpades av tillbakagång i andra länder.

I dag finns inget svar på vilka effekter högerpopulisternas framväxt kommer att få för arbetsrättsliga frågor i EU. Det är ”hundradollarsfrågan”, säger Károly György.

Är du orolig för hur det nya parlamentet ser ut?
– Inte orolig, mer misstänksam. Vi får se snart om vi behöver vara oroliga eller inte. 

Så här starka är ­högerpopulisterna

Österrike 
FPÖ var en del av koalitions­regeringen från slutet av 2017. I maj i år sprack koalitionen. Nyval hölls i slutet av september, regeringsbildningen är inte klar då denna tidning trycks.
EU-valet FPÖ fick 17 procent av rösterna, en mindre tillbakagång. Valet hölls kort efter en politisk skandal på hemmaplan. 

Polen
Lag och rättvisa styr sedan 2015. I söndags, 13 oktober, hölls ett nytt parlamentsval i Polen där partiet återigen blev störst.
EU-valet Lag och rättvisa fick 45 procent av rösterna i Polen vilket var en 13-procentig ökning jämfört med 2014.

Ungern
Sedan 2010 har Fidesz regeringsmakten. I senaste parlamentsvalet förra året fick de 48,5 procent.
EU-valet Fidesz fick 52 procent av de ungerska rösterna. 

Italien 
Lega bildade förra året en rege­rings­koalition med Fem­stjärne­rörelsen. Under hösten har partiet dock lämnat makten. Nu styr i stället Femstjärnerörelsen i ­koalition med socialdemokrater. 
EU-valet Lega fick 34 procent av rösterna, en mångdubbling jämfört med 2014.

Europaparlamentet 
Inför EU-valet spekulerades om att högerpopulister och nationalister skulle kunna få så mycket som en tredjedel av platserna i parlamentet. Så skedde inte, men sammantaget gick ­falangen ­framåt lite. Bilden skiftar ­kraftigt mellan olika länder, Dansk folke­parti fick till exempel mer än halverat stöd jämfört med förra valet medan italienska Lega mång­dubblade sitt stöd.