– Det kan låta bra i debatten, men det kommer inte ge bättre pensioner till LO-grupperna. Det riskerar snarare att bli en kvinnofälla, säger Kent Larsson, enhetschef på Pensionsmyndigheten.

När politikerna i pensionsgruppen (alla partiet utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna) för snart två år sedan presenterade förslaget på höjd pensionsålder, var kritiken från LO-facken hård. 

Men några delar av förslaget mottogs positivt: att politikerna samtidigt lovade höja grundskyddet i pensionssystemet – garantipensionen och bostadstillägget, att det ska gå att få a-kassa och sjukförsäkring längre, och kanske inte minst att de låginkomsttagare som arbetat i minst 44 år ska kunna få ut hela sin pension tidigare – även garantipensionen.

Det innebär att de som har ett långt arbetsliv bakom sig ska kunna få ut sin garantipension vid 65 år som i dag, och inte vid den nya gränsen som blir 66 år 2023, och sedan stegvis kommer att höjas.

– Jag blev glad när jag såg det här. Det är första gången som pensionsgruppen erkänner att tid i arbetslivet måste spela större roll. I dag får 70 procent av de kvinnliga medlemmarna i Kommunal garantipension. Det är stora grupper som gynnas, kommenterade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i Arbetet efter att förslaget presenterats i december 2017.

Men när Pensionsmyndigheten och LO granskat förslaget närmare, framgår att det knappast är en seger för LO-medlemmar med låga löner.

För att undantaget ska gälla måste man förutom att ha arbetat minst 44 år ha tjänat minst 128 800 kronor per år (i dagens penningvärde).

Problemet är att de som jobbat så länge med jämna inkomster oftast har tjänat in så pass mycket inkomstpension (den pension man tjänar in genom arbete) att de inte kvalificerar för att få garantipension (det statliga tillägget). 

Pensionsmyndigheten har räknat ut att det därför bara handlar om mellan 1000 till 3000 personer i varje årskull som kan komma i fråga för undantaget. 

– Det krävs nästan att du ska ha legat på den halvtidsinkomsten alla år för att du ska få garantipension. Annars får du så hög inkomstpension att du inte får garantipension och då har du ingen nytta av den här regeln ändå, säger Kent Larsson.

För den lilla grupp som omfattas riskerar det dessutom att bli en kvinnofälla, menar Pensionsmyndigheten. De flesta kommer att vara kvinnor, eftersom de har jobbat mer deltid.

Om de tar ut sin pension tidigare innebär det att de får en livsvarigt lägre inkomstpension. 

– Jag har svårt att se att det skulle vägas upp av den garantipension de får i form av några hundralappar ett år tidigare, säger Kent Larsson.

För de här personerna vore det en bättre lösning att få sjukersättning de sista åren, om de inte orkar jobba fram till den höjda pensionsåldern, tycker Pensionsmyndigheten. 

Politikerna har lovat att det ska gå att få sjukersättning (tidigare kallat förtidspension) och a-kassa fram till den nya höjda pensionsåldern 66.

Men eftersom det i dag är så svårt att få framförallt sjukersättning beviljad, är det svårt att se att det skulle hjälpa kommunalarna. 

Även LO riktar kritik mot förslaget i sitt remissvar och menar att det vore bättre att förlänga och underlätta möjligheterna till sjukersättning. Undantaget för dem med ett långt yrkesliv är inte tillräckligt.

”Det är snarare ytterligare ett slag i ansiktet på en grupp som arbetat i många år, ofta i dålig arbetsmiljö och i underbemannade verksamheter.”, skriver LO.

Fredrik Lundh Sammeli (S) sitter i riksdagens pensionsgrupp. Han medger att de som går tidigare i pension får en livsvarigt sänkt inkomstpension, men säger att undantaget är tänkt att vara en skyddsmekanism för den som gick ut på arbetsmarknaden väldigt tidigt. 

– Undantagsregeln är inte tänkt som något tvång att gå i pension tidigare utan är i grunden utformad för att skydda så att ingen behöver jobba längre än 44 år. 

Men många kanske inte orkar jobba längre så de har inget val?
– Även sjukförsäkringen kommer ju att följa med den höjda pensionsåldern. Sedan måste vi göra ett omtag med sjukersättningen. Försäkringskassan har varit tydliga med att fler borde beviljas sjukersättning, men där har vi ingen majoritet med oss i riksdagen.

Fredrik Lundh Sammeli lyfter fram att pensionsgruppen samtidigt drivit igenom höjd garantipension och bostadstillägg.

Undantaget för de som jobbat länge ska ses som ett en del av ”ett batteri av förbättringar”. S vill också se högre inbetalningar till pensionssystemet.

Undantaget för dem som har arbetat i minst 44 år kommer att börja gälla först 2023 när pensionsåldern höjs till 66 år.

Pensionsåldern höjs

Den första höjningen av pensionsåldern sker vid årsskiftet. Då höjs åldern för när man tidigast kan ta ut sin inkomstpension, från 61 år till 62 år. De första som omfattas av de nya reglerna är de som är födda 1959. 

Tre år senare, 2023, höjs gränsen för ”den riktiga” pensionsåldern, alltså den ålder då man kan få ut full pension, från dagens 65 år till 66 år. Garantipensionen, den del av pensionen som många kommunalare är beroende av, betalas också ut först vid 66 år. Den som har ersättning från sjukförsäkringen eller a-kassan kan fortsätta få det fram till 66 år.

Samtidigt införs ett undantag som innebär att de som har jobbat i minst 44 år, med en inkomst på minst 128 800 kronor varje år (i dagens penningvärde), kan få ut sin garantipension ett år tidigare än 66 år.

Pensionsåldern kommer sedan att höjas i flera steg. För de som är födda 1965 blir den nya åldern när man kan ta ut full pension 67 och för de som är födda 1970 blir den 68. 

Det är enligt en prognos från Pensionsmyndigheten och är ännu inte fastställt. Än så länge har regeringen bara lagt en proposition om höjningen som sker nästa år. Men riksdagens pensionsgrupp är överens om de höjningar som ska ske senare.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.