I år är det 20 år sedan det allmänna pensionssystemet togs i bruk.

Systemet bygger på livsinkomstprincipen: Allt du tjänar under livet gör att ditt pensionskonto fylls på. Tanken är att det ska uppmuntra oss att jobba heltid, och jobba länge.

Men pensionerna blir lägre än politikerna räknade med. Och människor med vanliga löner riskerar att bli beroende av garantipension och bostadsbidrag trots att de har jobbat heltid ett långt arbetsliv.

För en grupp blir pensionerna ännu lägre, visar en färsk rapport från fackförbundet Forena.

Nämligen de som har kommit till Sverige i vuxen ålder.

Fyra faktorer påverkar pensionen till det sämre:

  1. Arbetslöshet. Bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen är en majoritet invandrare.
  2. Kort intjänandetid. För att få en inkomstbaserad pension som inte behöver kompletteras med garantipension krävs 41 arbetsår med genomsnittlig inkomst. Det är omöjligt om man börjar jobba i Sverige efter 30 års ålder.
  3. Låga inkomster. Av dem som invandrade till Sverige som 20–25-åringar åren 1980–2000 är 30 procent i dag låginkomsttagare, mot bara 14 procent bland de inrikes födda. I snitt har invandrarna i Forenas undersökning 60–80 procent av de inrikes föddas inkomster (högst inkomster har de som bott längst i Sverige).
  4. Ingen tjänstepension. Fler utrikes födda än inrikes födda jobbar på arbetsplatser där det saknas kollektivavtal och tjänstepension. Säkra siffror är svåra att hitta, men Forena bedömer att bara 60–80 procent av de utrikes födda har tjänstepension.

På uppdrag av Forena har SCB undersökt inkomster och intjänad pension bland 40 506 personer födda utanför Norden som bosatte sig i Sverige åren 1985–2000.

Den genomsnittliga allmänna pensionen för utrikes födda som inte bor i utsatta områden beräknas bli 11 100–11 300 kronor i månaden (den högre siffran gäller den yngsta generationen), mot 13 000–13 800 för inrikes födda i samma åldrar.

Siffrorna är i 2016 års penningvärde. Utrikes föddas pensioner är därmed 82–85 procent av de inrikes föddas (en andel som stannar vid 73–77 procent i de utsatta områdena).

Klyftan ökar när tjänstepensionen räknas med. Utrikes födda får då 72 procent av inrikes föddas genomsnittliga pension (64 procent för utrikes födda i utsatta områden).

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid Forena, facket för försäkringsanställda, konstaterar att utrikes födda skulle behöva spara 750 000–850 000 kronor till pensionen på egen hand för att överbrygga klyftan till de inrikes födda.

– Ett alternativ kan vara att jobba till 70–73 års ålder. Men för att det ska räcka krävs en individuell uppgörelse med arbetsgivaren om inbetalningar till tjänstepensionen efter 65 års ålder, vilket är lite väl optimistiskt. Och i de fysiskt tunga jobb där många invandrare finns är äldre arbetskraft inte attraktiv.

Pensionsmyndighetens analys visar att de flyktingar som kom till Sverige 2015–2016 kommer att stärka det allmänna pensionssystemet genom de avgifter de betalar in när de väl kommer i arbete.

– Men själva hinner många av dem inte arbeta ihop så mycket pension att de blir oberoende av garantipension och bostadstillägg, alternativt äldreförsörjningsstöd, säger Håkan Svärdman. Arbete höjer inte pensionen. Trots att de flesta utrikes födda arbetar större delen av sina vuxna liv i Sverige. Här finns ett systemfel.

Räkneexempel (klicka på grafiken för att se den större)

Så blir pensionen för tre personer vid 65 års ålder. Alla är ensamstående och bor i hyresrätt. De två som arbetar har tjänstepension och arbetar heltid hela livet. Alla belopp är i 2019 års penningvärde. Antaganden om avkastning med mera följer Pensionsmyndighetens typfallsmodell. Beräkningarna är gjorda av Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid fackförbundet Forena.

Garantipension och bostadstillägg

• För dem som har tjänat in lite allmän pension, eller ingen alls, finns ett grundskydd som betalas av staten. Det består av garantipension och bostadstillägg. Full garantipension för en ensamstående är i år 8 253 kronor före skatt. Garantipensionen inkomstprövas mot svensk inkomstpension och mot pension från utlandet.

• För att få full garantipension krävs att man har bott 40 år i Sverige fram till 65 års ålder. Har du bott i Sverige kortare tid minskas garantipensionen år för år. 20 bosättningsår ger halv garantipension, 10 ger en fjärdedels garantipension. De som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande (färre än hälften av dem som kom till Sverige 1980–2018) får tillgodoräkna sig bosättningstiden i hemlandet.

Äldreförsörjningsstöd

Invandrare som har mycket låg pension, eller ingen alls, kan ansöka om äldreförsörjningsstöd. Det ska garantera en ”skälig levnadsnivå” och är något högre än vanligt försörjningsstöd. 2018 var det maximalt 5 634 kronor plus bostadstillägg. Inklusive bostadstillägg är stödet högst 12 254 kronor.