– Det finns utrymme för löneökningar på 4 procent i massa- och pappersindustrin, sa Pappers ordförande Pontus Georgsson när förbundet höll presskonferens på onsdagen.

Med det utspelet tog Pappers initiativet i diskussionen om löneökningarna framöver som just nu förs mellan LO-förbunden och i Facken inom industrin, där IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer ingår.

– Så här brukar vi inte göra, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä det oväntade initiativet från Pappers. Vi brukar prata ihop oss inom LO innan någon går ut med våra krav.

Om 14 LO-förbund skulle gå ut med varsin siffra, så skulle de få en svår diskussion om vem som sedan fick mest rätt eller fel, resonerar Veli-Pekka Säikkälä.

– Vi är just nu inne i en process där vi undersöker förutsättningarna för löneökningar. Det är åtta månader kvar tills de nya lönerna ska gälla. Jag tycker att det är för tidigt att uttala sig om vilken nivå vi ska hamna på.

– Vi ska lämna över våra krav strax före jul och vill ha ett bra underlag för det. Vi hör prognosmakare som till exempel talar om att det går sämre i Tyskland. Men är det en tillfällig dip? Det gäller att göra en ordentlig analys.

Unionen organiserar många av tjänstemännen i massa- och pappersindustrin, men Unionens förhandlingschef Niklas Hjert vill inte kommentera Pappers beskrivning av branschen och dess utrymme för löneökningar.

– När vi förhandlar och träffar de avtal som sätter märket utgår vi inte från enskilda branscher, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Det gäller att sätta ett märke utifrån hela industrin. Det borde Pappers vara medvetna om. 

– Vi tror på idén om en märkessättning som visserligen kan vara för låg för vissa branscher och grupper, men samtidigt kan dra med sig branscher och grupper som inte skulle kunna uppnå de löneökningarna på egen hand.

Per Hidesten, vd för Pappers motpart Industriarbetsgivarna, säger till nättidningen Arbetsmarknadsnytt att Pappers lönekrav på 4 procent saknar verklighetsförankring.

– Vi är en bransch som visserligen gör stora investeringar för framtiden, men också ser en avmattning, en begynnande lågkonjunktur och risker med Brexit och handelskrig, säger Per Hidesten till Arbetsmarknadsnytt.