Enligt vallokalsundersökningen, Valu, var det 31 procent av väljarna med arbetaryrken som röstade på Socialdemokraterna. Det innebär att partiet fortfarande är störst i den gruppen, men Sverigedemokraterna ökar starkt.

I förra EU-valet var det 15 procent av arbetarväljarna som röstade på SD mot 24 procent nu.

– Arbetare är ju inte samma sak som LO-förbundens medlemmar, så vi får avvakta lite och se när vi får fram siffror hur det faktiskt ser ut bland våra medlemmar, säger Therese Gouvelin, LO:s första vice ordförande.

Hon tror att det kan se annorlunda ut när den analysen är klar, med ett högre stöd för Socialdemokraterna.

Hon pekar på den massiva samtalskampanj som förbunden genomfört, där man pratat med över 200 000 medlemmar.

Hon hoppa även att det ska ha gett effekt att LO:s egen s-kandidat, Johan Danielsson kampanjade hårt.

Att stödet bland arbetarväljare ändå sjunker något tror hon till viss del kan bero på den turbulenta regeringsbildningen efter höstens riksdagsval som utmynnade i januriavtalet.

– Löntagare tenderar ju att inte tycka till exempel att skattesänkningar för de rikaste är den rätta vägen att gå när man har en känsla av oro. Att inte vården funkar tillräckligt bra och man är orolig för gängbrottslighet och så vidare.

Hon är ändå nöjd över att Socialdemokraterna, trots att de backar något från förra EU-valet, behåller sina fem mandat.

Men för hela Europa ser det dystrare ut för socialdemokratin.

Totalt ser Socialdemokraternas partigrupp i Europaparlamentet, S&D, ut att tappa knappt 40 mandat från förra valet.

– Det är klart att det kommer att bli tuffare att driva politik som är bra för löntagarna. Men å andra sidan så handlar det mycket om personerna som kommer in i parlamentet. Och där känns det väldigt tryggt att ha Johan Danielsson nere i Bryssel.

Samtidigt backar även M och KD:s partigrupp, EPP, med ungefär lika mycket.

En grupp som tillsammans med S&D haft egen majoritet i parlamentet och kommit hyggligt överens i sociala frågor.

– Där har Marita Ulvskog och gänget lyckats förhandla framgångsrikt, framför allt med Kristdemokrater med facklig bakgrund från Belgien, Frankrike och så vidare som har ett social patos. Nu får man försöka övertyga andra grupper om det goda i att bygga medborgarnas Europa.

De högernationalistiska partierna, som är splittrade i tre partigrupper, går samtidigt framåt.

Men inte lika mycket som förutspåtts.

– De värsta farhågorna besannades inte när det gäller nationalisterna och populisternas framgångar. Nu hoppas jag att de hederliga demokratiska partierna ställer sig på rätt sida av historien och försöker hitta överenskommelser och lösningar som ger ett bättre Europa.